Blixtra, spraka, blända! av Jenny Jägerfeld

Jag har bara läst ungdomsböcker av Jenny Jägerfeld innan och kände mig därför väldigt taggad på att ta mig an hennes senaste roman. Visserligen handlar den om en ung tjej men den är inte klassad som ungdomsbok. Att jag sedan hört och läst mycket gott om den gjorde mig bara mer nyfiken.

Lästes som: Ljudbok
Förlag: Natur & Kultur
Köpställen: Adlibris, Bokus

Handling:
Penny Löwe var det litterära stjärnskottet som knappt hann lysa upp himlavalvet innan hon slocknade. Efter en hedonistisk vistelse i London, där hon bränner hela förskottet för nästa bok, kommer hon hem till Sverige utan några som helst idéer till romanen som borde varit klar för länge sen.

Men vännen Lola dyker upp med en lösning. Hon ska hjälpa Penny att hitta inspirationen igen. Tillsammans konstruerar de en lika okonventionell som livsfarlig plan. Vem är egentligen Lola en skänk från ovan eller en musa från helvetet?

Mina kommentarer: 
Jenny Jägerfeld är en mästare på ord och hennes böcker är därför en ren njutning att läsa, eller lyssna på som i det här fallet. Ljudboken läser hon också upp själv och jag gillar verkligen författaruppläsningar för då vet jag att historien berättas så som hen har tänkt sig. Även den här boken kännetecknas av Jägerfelds rappa språk och fantastiska humor, vilket gör att sidorna flyger fram i ett nafs.

Med andra ord gillade jag att lyssna på den, på sätt och vis. Men ska jag vara ärlig tyckte jag själva historien var så himla tröttsam och förutsägbar. Jag vet att det är många som uppskattar den här sortens historia med ung tjej som tar för sig i livet (det vill säga dricker, knarkar och ligger runt) men bara lever allmänt destruktivt men rättfärdigar det med att de försöker hitta sig själv. Själv är jag däremot Så. Himla. Trött. på det så ni anar inte. Jag har nog sagt det förr men jag kan inte relatera till fem öre till dessa personer. Nog var jag också ute och festade i stort sett varje helg när jag var runt 20 men inte alls på det här gränslösa sättet. Kanske beror det på att jag kommer från en mindre stad. Igenkänningen hade kanske varit större om jag haft vuxit upp i Stockholm eller Göteborg till exempel.

Inte nog med att jag har problem med Pennys livsstil så slås jag av hur naiv hon är i alla sina relationer, men särskilt till Lola. För mig skriker varningslamporna redan första gången hon dyker upp. Den enda gången jag faktiskt känner att jag tycker boken börjar bli bra är när Penny försöker leva "svensson-liv" tillsammans med sin kille. Det säger säkert en hel del om mig som person att jag föredrar det framför utsvävande liv i London.

Jag gillar fortfarande Jägerfeld som författare för språket jag älskar finns där även i den här boken. Vilket gör att jag på något sätt ändå känner att jag fått något när jag läst den. Men du behöver gilla temat "ung tjej på glid" för att uppskatta den.

Betyg på Goodreads: 2 av 5 stjärnor