lördag 10 november 2018

Lista - The Cookie Books

För några veckor sedan blev jag taggad av Nelly att göra The Cookie Books så här kommer den nu till slut.

The Rules
Other than linking to the person who tagged you (or where you just happened to stumble over the tag), it would be splendid if there is a link back to the original tag post.
Pick a book that corresponds to the cookie’s ‘theme’.
Have fun!
Tag 1-3 people.

Chocolate Chip: A classic book that you love or really enjoyed
Jag har läst så många klassiker som jag älskar, men återkommer ständigt till Jane Austens böcker och kan läsa dem om och om igen. Det är något speciellt med hennes ton som jag älskar!

Thin Mints: A fandom that you really want to ‘join’ AND/OR a hyped-up book you want to read
Det finns massvis med böcker som jag verkligen vill läsa som det pratas om överallt. Jag väntar fortfarande på att börja läsa min första Brandon Sanderson-bok. Har en av hans serier i hyllan och där har den stått i fem år. Vill fortfarande verkligen läsa den!

Shortbread: An author you can’t get enough of

Ärligt talat vet jag inte, då jag sällan snöar in på författare egentligen, eller har några direkta favoritförfattare. Tycker de flesta ger ut böcker som jag både gillar och inte gillar.

Samoas/ Caramel DeLites: An emotional rollercoaster
Lika dåligt svar här också, men jag blir så sällan berörd av böcker, även om jag kan tycka de är sorgliga. Just nu kan jag inte komma på en enda riktigt sorglig bok jag läst. Men frågan behöver ju inte tolkas som att det ska vara sorgligt kom jag på nu. I så fall säger jag Kvinnan i fönstret av AJ. Finn för att den hela tiden fick mig att pendla mellan att känna att jag hade koll på historien för att sedan bli jättenervig.

Oreos: A book whose cover was better than the story OR vice versa, where the story was better than its cove
Svårt att minnas tycker jag, men tidigare i år läste jag Mitt hjärtas oro av Malou von Siwers. Jag tycker omslaget är väldigt snyggt för den serien, men gillade inte första boken något vidare.

Tagalongs/Peanut Butter Patties: A book that wasn’t what you expected
Det här händer ju hela tiden, att jag går in i en bok med förutfattade meningar om den. Men en bok jag läst och hört om och trodde jag skulle gilla, men sedan visade sig vara en helt annan historia som inte föll mig i smaken var Epidemin av Åsa Ericsdotter.

Snickerdoodles: A book you may never stop rereading/loving
Eftersom jag är riktigt omläsare så gäller det här många böcker. Men Katarina von Bredows ungdomsböcker har jag läst många gånger sedan jag läste dem första gången som tonåring. Det är mina go-to när jag vill  ha något välbekant och lättläst som jag vet att jag kommer gilla.

Cookie dough: A book that you are waiting for to be released
Jag har ofta dålig koll på vad som ska släppas och när, förutom om det är något jag verkligen ser fram emot. Men kan säga Sara Stridsbergs Kärlekens Antarktis. För även om boken faktiskt redan släppts, så väntar jag till den kommer som e-bok på Storytel i januari för att läsa (snåla jag vill inte köpa den inbunden just nu oavsett hur gärna jag vill läsa) 

fredag 9 november 2018

Helgfrågan vecka 45


Det är helg och jag är en zombie efter en natt med nästan ingen sömn. Varit förlamande trött med huvudvärk hela dagen. Blev en väldigt kort visit på jobbet för att göra det mest akuta, sedan kastade jag in handduken och gick hem. Det positiva är att jag efter en tupplur orkade läsa lite sent på eftermiddagen. Vilket såklart för mig vidare till Mias helgfråga. 

Vad läser du nu?
Bonusfråga: Berätta något du tror vi inte vet om dig?

Ni som följer mig på instagram vet säkert redan, eftersom jag är rätt bra på att lägga ut vad jag läser för tillfället där. Jag bestämde mig förra helgen för att äntligen ta mig vidare i Throne of Glass-serien och läser därför tredje delen Heir of Fire. Det går segt för boken har en otroligt lång startsträcka, vilket jag innerligt hoppas att det är så det inte är så här hela boken kommer vara. 200 sidor in är jag i alla fall och ska faktiskt gå och lägga mig så snart det här är skrivet. Förhoppningsvis kommer jag lite längre innan jag somnar för kvällen. 

Något som ni inte vet om mig är nog mycket då jag sällan är så personlig här. Men jag spelar piano hyfsat, eller rätt bra beroende på vad man jämför med såklart (så länge jag har noter), vilket väl inte är så konstigt då jag tog lektioner från typ 7-18 års ålder med något uppehåll på ett år eller två. I mitt hem finns därför ett riktigt piano och jag inser nu att det var alldeles för länge sedan jag spelade sist. Kanske ska sätta mig en stund i helgen. 

måndag 5 november 2018

Czentes Omega av Anna Jakobsson Lund

Jag har visserligen bara läst en bok av Anna Jakobsson Lund innan, men den gjorde mig otroligt sugen på att läsa mer av henne. Så när jag hörde att hon skulle släppa en science fiction-bok kunde jag knappt vänta.

Serie: Intergalaktiska Akademin #1
Lästes som: Häftad
Förlag: Annorlunda Förlag
Köpställen: Adlibris, Bokus, 
Recensionsexemplar: Ja

Handling:
Är du beredd att offra din sista chans för att rädda någon annan?

På Intergalaktiska akademin för elever med särskild problematik får unga tjuvar, mordbrännare och bedragare möjlighet att komma tillbaka till samhället. För att klara sig måste de visa att de har lämnat sitt gamla liv.

Men när fem elever upptäcker ett hot på akademin tvingas de in i en kamp där de inte kan lita på någon. Deras enda alternativ är att använda kunskaper som de gjort allt för att glömma.

Mina kommentarer:
Jag känner att jag är alldeles för dålig på att läsa scifi. Fantasy läser jag massvis men av någon anledning blir det aldrig av att jag läser science fiction, vilket är synd för jag gillar rymdberättelser. Den här boken är inget undantag.

Ni vet att ibland så klickar man bara med en författare. Karaktärsuppbyggnad, berättelsestil och skrivsätt, allting är precis på rätt sätt för att verkligen tilltala dig. Så är det för mig med Jakobsson Lund. Även om jag bara läst två av hennes böcker känner jag nog att jag kan konstatera det. För jag har inte mött något som helst motstånd i läsningen med varken den här eller Equilibrium. Det är bara en så himla härlig känsla att läsa i det tillståndet. 

Det här är början på vad som ska bli en serie, därför är stora delar av boken introduktion och uppbyggnad. Det tog några kapitel innan jag kände att jag hade grepp om karaktärerna, de är trots allt sex stycken som får sina röster hörda. Jag tyckte däremot aldrig att det blev rörigt. Inte överhuvudtaget. De olika karaktärerna är väldigt olika, främst i utseende eftersom de tillhör olika raser, och det tror jag hjälper till att hålla dem isär.

Jag tycker aldrig berättelsen blir tråkig. I början drivs den framåt eftersom Leonide är ny i gruppen och de (och vi) behöver lära känna varandra. Som läsare får jag sakta men säkert grepp om karaktärerna och deras färdigheter och hemligheter. Sedan sätter den igång på allvar och mot slutet blir det verkligen svårt att lägga den ifrån sig. Eftersom det är första boken i serien blir jag inte jätteförvånad när den slutar precis som det verkligen börjar hända saker. Jag ser verkligen fram emot att få läsa vidare om eleverna på akademin.

Enligt mig är det här en bok som passar oavsett om du är van att läsa science fiction eller ej. Den utspelar sig visserligen i rymden med rymdresor, främmande raser och konstig mat. Men i grunden är det en berättelse om vänskap, äventyr och en kamp mot de onda, vilket är lätt att känna igen sig i. Lägg sedan till ett fantastiskt spektra av karaktärer som besitter olika otroliga färdigheter, både mer och mindre lagliga, och har en fantastisk kemi sinsemellan så har du en fullträff. 

Betyg på Goodreads: 4 av 5 stjärnor

fredag 2 november 2018

Min sensommarläsning

Jag tänkte jag skulle ta och sammanfatta läsningen för de tre månader som jag var mer eller mindre helt borta härifrån. För även om jag trodde att jag inte läste något alls så visar statistiken så här i efterhand något helt annat.

Juli

I juli så pågick läsningen fortfarande som vanligt, bara det att jag inte hann med att sammanfatta den riktigt. Det var en trevlig månad med en del riktigt bra läsupplevelser. Jag gillade särskilt Our Dark Duet och 1793

Antal lästa böcker: 7 stycken
Hjärtat stannar sist - Margaret Atwood
Mitt hjärtas oro (Såret #1) - Malou von Sivers
The Universe Is Expanding and So Am I (Virginia Shreves #2) - Carolyn Mackler (Ljudbok)
Our Dark Duet (Monsters of Verity, #2) - Victoria Schwab
1793 - Niklas Natt och Dag
Sargassohavet - Jean Rhys
Den lilla bokhandeln runt hörnet - Jenny Colgan (Ljudbok)




Augusti

I augusti kändes det som att jag inte läste något, men hade några dagar då orken infann sig. Jag hade absolut ingen lust att läsa något av det jag hade påbörjat utan plockade då upp vad jag kände för. Serien om Lara Jean var perfekt lättsam så jag plöjde två böcker i rask takt där på slutet. Hade fortsatt med den tredje om den funnits som ebok på Storytel. Det gjorde den inte så istället blev det ett abrupt slut för min läsning i augusti. 

Antal lästa böcker: 4 stycken
Husdjuret - Camilla Grebe (Ljudbok)
Kvinnan i fönstret - A. J. Finn
To All The Boys I've Loved Before (To All The Boys I've Loved Before #1) - Jenny Han
P.S. I Still Love You (To All the Boys I've Loved Before #2) - Jenny Han


September

Ungefär här någonstans började min ork komma tillbaka som ni ser. Låt dock inte antalet lura er då tre av böckerna är extremt snabblästa och lästes ut under en och samma helg. Annars hade jag ett nostalgisug och läste Snow-Walker som är en serie på tre delar jag lånade ofta som barn på bibblan, här samlade i en och samma volym. Fick även för mig att börja läsa om (och äntligen läsa klart) serien om Klanen Otori. Jag är i skrivande stund halvvägs in i tredje och avslutande för trilogin och där har läsningen stannat av. Hoppas ta mig till de två fristående delarna någon gång inom en snar framtid i alla fall.

Antal lästa böcker: 8 stycken
Liten två med potential - Camilla Davidsson (Ljudbok)
Snow-Walker (The Snow-Walker 1-3) - Catherine Fisher
Jag tar samma som hon : Mina äventyr som kändisbantare - Rebecca Harrington
Aristotle and Dante Discover the Secrets of the Universe - Benjamin Alire Sáenz
Dockskelettet - Holly Black
Sword Princess Amaltea, Bok 1 - Natalia Batista
Över näktergalens golv (Sagan om Klanen Otori #1) - Lian Hearn
På kudde av gräs (Sagan om Klanen Otori #2) - Lian Hearn


lördag 27 oktober 2018

Markus av Trolyrien av Joseph Davis

Den här boken är något så ovanligt som ett recensionsexemplar jag faktiskt tackat ja till. Jag är dålig på det då jag sällan har tiden att läsa sådant jag inte direkt känner att jag verkligen vill. Men när jag fick frågan så tyckte jag det lät intressant. Sedan gjorde omständigheter att det varit mitt konstanta dåliga samvete sedan i början på sommaren.

Lästes som: Inbunden
Förlag: Pärlan Förlag
Köpställen: Adlibris, Pärlan Förlag, Bokus

Recensionsexemplar från författaren

Handling:
När Markus blir kidnappad av den vackra, men egendomliga kvinnan Diomeda ligger han på sjukhus efter en skidolycka. Hon påstår att han är Valariens försvunne prins. I nästa nu befinner han sig i en ny, märklig värld, där kläder växer på träd, gräset är blått och en riktigt artig hälsning medför några salivfläckar på tunikan. Valariens kultur är ny och främmande och Markus har ett tungt ansvar som landets motvillige prins och beskyddare. Det är ingen lätt uppgift, särskilt inte med de skräckinjagande monstren som håller på att invadera. Tillsammans med Diomeda ger sig Markus ut på jakt efter den legendariske kung Josuas talismaner, som kanske - om de gamla sagorna stämmer - är deras enda hopp.

Mina kommentarer: 
Jag vill börja med att säga att den här boken har jag läst i omgångar under fyra månader. Det är inte tjock bok men den råkade sig så att den började läsas i en väldigt dålig period av det här året. De andra böckerna jag läste under samma tidpunkt gav jag upp och bestämde mig för att läsa vid annat tillfälle. Men eftersom det har var ett recensionsex ville jag inte göra det med den. Min upplevelse har därmed blivit lite osammanhängande och det har nog påverkat min åsikt.

Berättelsen om Markus är en fartfylld och fantasirik berättelse som utspelar sig i ett, för oss troll, väldigt tokig och underlig värld. Markus dras in i den väldigt abrupt och lär sig snabbt alla konstiga sedvanor. Vilket annat val har han när han ser precis ut som landets prins och därmed förväntas kunna uppföra sig korrekt vid alla tillfällen?

Det är en väldigt actiondriven bok. Knappt har de hunnit ta sig ur en situation innan det händer något nytt och det är också det som för historien framåt. Det lämnas inte mycket utrymme för förklaringar eller världsbyggnad. Miljöbeskrivningar får vi i alla fall en del, och det gillar jag.

Den här boken riktar sig främst till årsgruppen 12-15 år och jag tror verkligen att den uppskattas av den tänkta läsaren. Jag önskar jag hade en läslysten 12-åring att sätta boken i händerna på, för jag tror ni hade fått en mer tillförlitlig recension utav hen. Jag tänker mig att den nog kan passa väldigt bra som högläsningsbok för lite yngre barn också. Då kan man skratta åt alla knasigheter i Valarien tillsammans och förfasas över de skräckinjagade monster som finns där. För mig var det absolut en okej läsupplevelse och när jag väl läste gick det undan eftersom det hela tiden hände något.

Betyg på Goodreads: 2 av 5 stjärnor

torsdag 25 oktober 2018

Helgfrågan vecka 43

Nu var det himla länge sedan jag var med i helgfrågan. Men den här veckan tänkte jag faktiskt göra ett försök att ta mig tillbaka. Garanterat blir det en veckas medverkan, och det är ju bättre än ingen. Den här veckan undrar Mia följande:

Vilken bok från de Augustinominerade är ni sugen på att läsa? 
BONUSFRÅGA: Äter du vegetariskt? Receptfavorit?

Jag har sneglat på Aednan ända sedan den började dyka upp på olika ställen, så jag måste säga den boken. Jag höll till och med i den på bibblan för några veckor sedan. Den var så stor och tung att jag inte orkade släpa på den just då så jag ställde ner den igen. Nu är den såklart utlånad men jag tänker att min tid att låna nog kommer. 

På bonusfrågan är svaret ett solklart ja. Jag äter mestadels vegetariskt men är inte vegetarian. Någon gång i veckan äter jag nämligen någon kött eller fiskrätt. För min del handlar det mest om att jag tycker kött inte är gott om jag äter det för ofta. Därmed äter jag inte vegetariska "köttsubstitut" över huvud taget i stort sett. Har provat det mesta men tycker de har ännu värre smak än riktigt kött. 

Recepttips får bli en av mina go-to rätter när jag har dåligt med tid. Pasta med ärtpesto. Jag mixar gröna ärtor (som jag först värmt enligt instruktion på förpackningen), solroskärnor (billigare än pinjenötter och ger ändå nötig smak), med olivolja och riven parmesan. Har jag basilika slänger jag ner det också. Sedan salt och peppar och ev späda med vatten om jag vill ha det såsigare. Så gojsar jag ihop det med pastan och toppar med fetaost eller mozzarella eller bara mer parmesan. Varsågod och testa! Gillar man recept så kan man googla för det finns massvis med olika recept med måttangivelser där ute. Jag kör bara på känsla nuförtiden så den blir lite olika varje gång. 

lördag 20 oktober 2018

Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström

Jag älskar böcker man fastnar i och inte kan lägga ifrån sig. Så har Christina Lindströms tidigare böcker varit för mig. Därför var det en självklarhet att skriva upp hennes nyaste bok på att läsa-listan. 

Lästes som: Inbunden
Förlag: B Wahlströms
Köpställen: AdlibrisBokus

Handling:
Kevin ska ta hand om sin bror Charlie, som har en funktionsnedsättning, när deras föräldrar för första gången ska åka tillbaka till sitt hemland Bosnien. Men så ringer Hannes och bjuder med Kevin till Liseberg. Hannes är Kevins enda kompis och besöket på Liseberg känns livsviktigt. Kvar hemma lämnas Charlie, med ett löfte om att Kevin snart är tillbaka.

På Liseberg finns även Hannes flickvän Linn och hennes kompis Amanda och de fyra har en magisk försommarkväll tillsammans. Men när Kevin kommer hem är Charlie försvunnen.

De fyra vännerna ger sig ut för att leta efter honom och under sökandet testas deras relationer och känslor kommer upp till ytan. Allt kommer att förändras.

Mina kommentarer:
Jag har gillat alla andra böcker jag läst av Christina Lindström. Det är något med hennes språk som gör att läsningen verkligen flyter på och hennes karaktärer känns alltid klockrena. Den här boken är inget undantag, även om jag önskar att den hade varit dubbel så lång så att alla karaktärer hade kunnat få egna storys och utvecklas. Nu är det bara Kevin som gör någon slags inre resa.

Berättelsen drivs framåt av Charlies försvinnande och sökandet efter honom, men bokens huvudsakliga tema tycker jag inte är Kevins oro över sin bror. Det blir det utlösande faktorn som tvingar Kevin att ta tag i sin blyghet och rädsla, men även börja fundera på allvar över den historia han indirekt är en del av genom sina föräldrars upplevelser.

Det enda jag tycker blir lite störande är Kevins ältande och oroande. Jag inser att det är trovärdigt, jag vet ju hur upprepande och irriterande mina egna tankar kan bli när jag kör fast. Men det blir lite jobbigt att läsa. Liksom den konstanta beskrivningen hon hur Hannes är så trevlig mot allt och alla. Även när Kevin ser honom i slutet så beskrivs han som den helylle kille vi alla redan förstått att han är. Jag gillar Hannes som karaktär men önskar han hade kunnat få lite fler karaktärsdrag. Vänskapshistorien mellan de båda killarna hade kunnat få spela en mer central roll. Faktum är att jag hade kunnat skippa kärlekshistorien helt och hållet och istället fått läsa en mer komplex vänskapshistoria. Då hade boken kanske blivit en fullpoängare!

Betyg på Goodreads: 4 av 5 stjärnor