tisdag 22 januari 2019

Veckans topplista - vita omslag

Den här veckan är det ett av mina favoritteman som ska listas inne hos Johanna - nämligen omslag. Jag älskar fina omslag! När jag köper en bok och det finns olika omslag att välja på kan jag vela länge kan jag säga. Därför gjorde jag en liten djupdykning i min hylla och hittade fem böcker med väldigt fina vita omslag.

Eftersom alla böckerna återfinns i min bokhylla är det böcker jag är väldigt sugen på att läsa och tror är bra. Förutom Blonde som jag vet är bra eftersom jag läst den.

 


torsdag 17 januari 2019

Helgfrågan vecka 3: Serier jag gett upp

Hej från en väldigt förkyld person, för jag är totalt däckad. Det är en helt vanlig förkylning men jag blir alltid så himla ynklig när jag är sjuk och det känns som att alla symptom måste vara lite värre för mig. Jag har nog sagt det förr med i vårt hushåll är det då inte sambon som står för "man-colds" direkt. De senaste dagarna har det också satt sig på bihålorna vilket gör att jag inte orkar läsa.

Men jag tänkte orka titta in här och svara på helgfrågan så det inte ekar helt tomt. Den här veckan lyder den som följer:

Har du avslutat någon serie för att den blivit superdålig?

Överlag försöker jag avsluta serier jag påbörjat för jag vill veta hur det slutar. Men det har faktiskt hänt att jag bestämt mig för att inte läsa vidare. 

Cassandra Clare är ett sådant exempel. Läste alla de första sju i serien som börjar med Shadow of Bone av anledningen ovan, jag ville helt enkelt få veta upplösningen. Men jag tragglade mig igenom varenda bok och på slutet är de ju även rätt tjocka. Sedan började jag på The Infernal Devices. Mest för att jag hört att så många tyckte den var flera gånger bättre. Dock gillade jag inte den första boken heller och bestämde mig där och då för att Cassandra Clare helt enkelt inte är för mig. 

En annan serie jag påbörjad är Victoria Aveyards Red Queen. Första boken tyckte jag var väldigt bra, har till och med läst den två gånger. Enligt goodreads gillade jag andra boken också men vill minnas att jag kämpade med den. När jag sedan försökte läsa tredje delen gick det inte alls och jag gav upp. Men nu känner jag dock att jag kanske vill prova dem igen.. Ni som läst hela serien, är det värt det? 

söndag 13 januari 2019

Crooked Kingdom av Leigh Bardugo

Efter att jag läste Six of Crows förra året har jag sneglat på uppföljaren Crooked Kingdom varenda månad när jag börjat fundera på vilka böcker jag ska läsa. Tydligen behövde det bli ett nytt år innan läsningen blev av. Men nu är det gjort och jag ser fram emot att få läsa om dem i framtiden.

Varning för spoilers om du inte läst första delen!

Serie: Six of Crows #2
Lästes som: Inbunden
Förlag: Henry Holt and Company
Köpställen: Adlibris, Bokus, Bookdepository

Handling:
Kaz Brekker and his crew of deadly outcasts have just pulled off a heist so daring even they didn't think they'd survive. But instead of divvying up a fat reward, they're right back to fighting for their lives.

Double-crossed and badly weakened, the crew is low on resources, allies, and hope. As powerful forces from around the world descend on Ketterdam to root out the secrets of the dangerous drug known as jurda parem, old rivals and new enemies emerge to challenge Kaz's cunning and test the team's fragile loyalties.

A war will be waged on the city's dark and twisting streets - a battle for revenge and redemption that will decide the fate of the Grisha world.

Mina kommetarer:

Det hade nog gått lite för lång tid sedan jag läste första delen för det tog ett tag för mig att komma ihåg saker som hände i Six of Crows. Vi får mycket saker återberättat, men en del av dem inte förrän väldigt långt in i boken. Men i takt med att sidorna flöt förbi kom jag ihåg mer och mer saker. Det kändes lite som att få återse gamla bekanta. 

Redan i första delen var jag förundrad över hur bra det fungerar med så många berättarröster och jag kan inte annat än säga detsamma igen. Alla sex karaktärer får sin egen röst och jag älskar att läsa från dem alla. Till skillnad från andra böcker där jag brukar bli irriterad vid byte av berättarröst ser jag nästan fram emot det här. Dels då berättelsens olika trådar först framåt med hjälp av olika karaktärer, men även för att vi får ta del av tankar från en viss scen från flera karaktärers perspektiv. 

Första boken tyckte jag var lite segstartad men här är det action nästan från första sidan. Mycket tack vare att premissen redan är färdig. Gänget blev lurade i slutet på förra boken och Inej är tillfångatagen och måste räddas. Det jag verkligen älskade med den här boken är att problem får lösningar, för att det sedan visar sig dyka upp ett nytt problem. Jag behöver därför inte vänta hela boken på att det där som presenterades i början ska få sin upplösning. Som läsare kastas jag också hela tiden mellan tillfredsställelse och spänning. Men utan att det känns överdrivet som en dålig actionfilm där den ena späckade scenen avlöser den andra. 

Det är en rik värld Bardugo har byggt upp i Ketterdam och jag är lite ledsen att det än så länge inte finns fler böcker som utspelar sig där. Förhoppningsvis återvänder hon till staden i framtiden. Jag tycker också det är stor skillnad både berättartekniskt och i stil på den här duologin och hennes första trilogi om Grisha. Jag kan inte heller understryka hur mycket jag uppskattar att kärlek visserligen förekommer i den här boken, men att de styckena är få, ofta väldigt subtila och får stå tillbaka för det som verkligen är viktigt. 

Spoilertankar: 
Jag visste inte att en av karaktärerna skulle dö men det var tydligen något som Leigh Bardugo själv hade berättat på twitter innan boken släpptes. Hade jag vetat innan hade jag satsat mina pengar på att det var Matthias eftersom han kändes som den karaktären som flest personer skulle sörja minst. Hans död var sorglig men det kändes ändå inte som någon uppoffring. Samtidigt som jag älskar när mina favoritkaraktärer får leva kan jag inte låta bli att känna att de lyckades ta sig ur allting lite för smärtfritt. Förutom Matthias död så blev allt superbra för dem alla utan några som helst konsekvenser. Något som känns väldigt osannolikt med tanke på vilken svärta det funnits genom hela boken. 

Betyg på Goodreads: 5 av 5 stjärnor

fredag 11 januari 2019

Decemberläsning

Det nya året gjorde intåg så snabbt att jag höll på att glömma av att det är en månad kvar att sammanfatta. December blev en himla bra läsmånad igen och det kändes bra att avsluta året med att känna att jag är tillbaka i min vanliga lästakt igen.

Bäst i december

Eftersom jag årets sista månad gav ut en av mina få femmor för året så måste jag ju säga Evelyn Hugos sju äkta män. Den boken var verkligen något extra. Men det var långt ifrån den enda trevliga läsupplevelsen för månaden. Både Den som stannar, den som går och Den underjordiska järnvägen var väldigt bra också.


Antal lästa böcker: 11 stycken
Den som stannar, den som går (Neapelkvartetten #3) - Elena Ferrante
Än finns det hopp (Lasarettet #1) - Karin Wahlberg (Ljudbok)
Evelyn Hugos sju äkta män - Taylor Jenkins Reid
Gryningsstjärna (Idijärvi #2) - Charlotte Cederlund
Den underjordiska järnvägen - Colson Whitehead
Legend (Caraval #2) - Stephanie Garber (Ljudbok)
Midnattsljus (Idijärvi #3) - Charlotte Cederlund
En dag i december - (Ljudbok)
The Sleeper and the Spindle - Neil Gaiman
Under lysande måne (Sagan om Klanen Otori #3) - Liam Hearn
Handbok för ett begagnat hjärta - Tamsyn Murray (Ljudbok)






onsdag 9 januari 2019

Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead

Den här boken talade en av medlemmarna i min bokklubb väldigt varmt om redan i våras vill jag minnas. Sedan dess har jag sett den både här och där och frestat mig, för hur snyggt är inte omslaget till att börja med! Plötsligt stod i hyllan på biblioteket när jag var in där i december och ja, resten kan ni nog lista ut.

Originaltitel: The Underground Railroad
Lästes som: Inbunden
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Köpställen: Adlibris, Bokus

Handling:
Sextonåriga Cora lever som slav på en bomullsplantage i Georgia. Hon är utstött och utsatt efter att modern försvunnit, och till slut flyr hon tillsammans med Caesar som känner till en underjordisk järnväg som kan hjälpa slavar till friheten i norr. Snart får den skoningslöse slavjägaren Ridgeway upp spåret efter dem. Han kommer att jaga Cora från stat till stat och drömmer om att förgöra henne och den hemliga rörelse som gjort flykten möjlig.

Mina kommentarer: 
Allt jag visste när jag började läsa var att den skulle handla om en slavflicka som lyckas fly med hjälp av en järnväg. Mer behövde jag inte veta eftersom den här boken griper tag i en väldigt snabbt, mycket tack vare sitt berättande. Jag kan ärligt säga att jag frågade i min bokklubb när den här boken kom upp igen förra veckan om järnvägen var på riktigt. Berättelsen kändes så trovärdig och jag tänkte att det kunde ha något att göra med tidigare tunnelbanor eller så. Men icke. Whitehead har helt enkelt gjort fysisk verklighet av det hemliga nätverk som hjälpte slavar att bli fria och som kom att kallas "Den underjordiska järnvägen". Så ingen räls och inga tåg, men fullt av modiga människor som satte sina egna liv på spel för att hjälpa medmänniskor att få ett drägligare liv.

Även om jag läst en hel del böcker som skildrar slavarnas hemska förhållanden i Amerika genom mina dagar så känns den här berättelsen unik nog för att ge mig en ny intressant läsupplevelse. Tack vare järnvägen kan Cora förflyttas mellan städer utan att egentligen veta var hon hamnar vilket gör att berättelsen hela tiden känns spännande. Lite då och då dyker det upp kapitel som handlar om några av bikaraktärerna och det ger läsaren en bredare bild.

Jag gillade det mesta med den här boken. Den var lättläst även om den behandlar ett tungt ämne. Berättelsen hade ett bra driv vilket gjorde att jag inte kände att jag fastnade i vissa partier för det inte hände något. Samt en huvudperson som du kan förstå och även känna med. Cora själv drivs av sin längtan att bli fri och hatet mot sin mor som flydde från plantagen när hon var barn och lämnade Cora ensam. Ett extra plus får den för det underbara omslaget. Jag kan verkligen rekommendera att läsa den här boken.

Betyg på Goodreads: 4 av 5 stjärnor

tisdag 8 januari 2019

Veckans topplista - böcker som inte blev lästa 2018


Året må vara nytt men Veckans topplista fortsätter inne hos Johanna. Nu inser jag att jag visserligen missade förra veckan, tror jag var förvirrad av nyår. Men den här veckan är jag på igen. Året till ära med en ny logga som tror Johanna kört med ett tag. Här får den i alla fall symbolisera det nya året med topplistor.

Idag handlar det om något som är otroligt aktuellt hos varenda bokläsare tror jag. Nämligen 5 böcker vi tänkt läsa under 2018 men som helt enkelt inte blev av men som du gärna vill läsa. Nu hade jag visserligen behövt en topp 100-lista om jag skulle få med dem alla. Men de fem jag samlat känner jag att jag verkligen måste ta tag i inom kort.

1. Dödgrävarens dotter - Joyce Carol Oates
Hyllvärmare som inte blev av förra året. Hade den ändå på min tänkta läslista i december för jag tänkte att det kanske skulle bli läst, men icke. Nu har jag dock planer på att läsa den i januari.

2. Demonviskaren - Lovisa Wistrand
Den här har jag tänkt läsa sedan i sommar när jag fick hem recensionsexet. Vill verkligen läsa vidare men det har inte funnits tid och ork, texten är rätt liten i boken så det kommer kräva koncentration.

3. Inuti huvudet är jag kul - Lisa Bjärbo
Jag brukar kasta mig över Lisa Bjärbos böcker för jag älskar hennes sätt att skriva. Följt den blogg hon numera sällan uppdaterar sedan innan hon gav ut sin första bok. Den ligger i min lista på Storytel, så varför läser jag den inte?

4. Nu och för alltid, Lara Jean - Jenny Han
Jag plöjde igenom de två första böckerna i somras när jag låg och var illamående. Sedan fanns inte den tredje boken som e-bok på engelska och när jag istället försökte med den svenska så tog det stopp. Men jag vill gärna läsa klar serien, bara för att.

5. Lyckan är en sällsam fågel - Anna Gavalda
Ytterligare en hyllvärmare som borde blivit läst. Jag till och med plockade fram den ur hyllan och tummade på den. Sedan valde jag uppenbarligen en annan bok.


 

lördag 5 januari 2019

Helgfrågan v.1: Lässtatus

Min dagsform är väldigt varierande för tillfället. Halvtidssjukskrivningen är så välbehövlig att jag inte riktigt vet hur jag hade klarat mig utan den extra vila som det ger. Fast det gick ju i över en månad utan så jag antar jag hade klarat det utan att ha något annat val, även om det nog hade fått konsekvenser för bebisen om inte annat.

Med det sagt så är det dags att besvara Mias helgfråga. Även hon är lite trött och undrar därför den här veckan:


Vad läser ni just nu?

Bonusfråga: Vad har du för tips mot trötthet?

Läsningen har gått på halvfart den här veckan. Dels för att jag varit så trött och dels för att jag läste så himla mycket i julas att jag har lust att göra andra saker nu. Men såklart har jag ändå ett par böcker igång, vem vore jag annars liksom?

Påbörjade Crooked Kingdom av Leigh Bardugo häromdagen som ett första steg på mitt mål för året att läsa klart serier. Kommit en liten bit in och börjar påminnas om vad som hände i första boken. Sedan är jag en bit in i Muminboken jag började med årets sista dag men aldrig hann läsa klart. Borde ta och göra det för det tar inte lång tid. Försöker också alltid ha en ljudbok på gång och har laddat ned del två i Lasarettet-serien av Karin Wahlberg. Men har inte riktigt hunnit börja lyssna än.

Tips mot trötthet vet jag inte då inget jag gjort sedan oktober har hjälpt det minsta. Men vill minnas att när man är normalt trött så hjälper det att verkligen se till att sova ordentligt. Det vill säga gå och lägga sig i tid varje kväll, även om det är helg, för att inte komma in i konstiga sovmönster. Samt försöka få dagliga promenader med dagsljus och såklart äta nyttigt.

Är väl medveten om att mina tips är skittråkiga men i ärlighetens namn så är det ju vad som fungerar. Och fungerar det inte är det nog på sin plats att se över sin livssituation eller ta kontakt med läkare.