Ganska nära sanningen av Anna Ahlund

Sedan jag läste Anna Ahlunds debutroman Du, bara för några år sedan är hon en sådan där författare jag exalterat tar mig an nya böcker hon ger ut. Det här är hennes tredje roman och den är efterlängtad!

Lästes som: Häftad

Förlag: Rabén & Sjögren

Antal sidor: 214

Köp den på Bokus!

Handling:

Beata och jag balanserade bredvid varandra på fontänkanten.
"Okej", sa hon till mig. "Doppa, önska. På tre. Ett, två, tre."
Jag stack ner händerna i det iskalla vattnet samtidigt som hon.
Jag önskar att ..., tänkte jag, men den intensiva kylan gjorde det svårt att tänka klart.
Bredvid mig skrek Beata till.
"Helvete, vad kallt!"
Det här, tänkte jag. Jag önskar mig mer av det här.

Nico har bytt namn och stad och färgat håret rosa. Hen har blivit inneboende hos sin faster och hennes minitax i Uppsala, och det är nu det nya livet ska börja. Ett liv där Nico går estet, skapar saker och är den där sortens person som folk dras till. Men att ändra sig är tyvärr inte riktigt så enkelt som hen trott.

Mina kommentarer: 

Egentligen är det en sådan självklar grej i Annas böcker att jag nästan inte känner att jag behöver skriva ut det. Men jag vill ändå bara börja med att säga hur mycket jag uppskattar det självklara i olika representationer i hennes böcker. Ganska nära sanningen är inget undantag då hon den här gången låtter den könsosäkra Nico berätta sin historia. Nico flyttar till ny stad och passar i samma veva på att även visa sig för omvärlden som hen själv bestämmer. Nico är kanske inte helt på det klara med vad hen vill ännu, men i alla fall övertygad om vad hen inte vill när det kommer till könstillhörighet. För den förvirrade läsaren finns den nya kompisen Beata som är nyfiken och frågvis och därmed ger Nico tillfälle att försöka utveckla och förklara. 

Men den här berättelsen är så klart så mycket mer. Den handlar också om att komma in i ett nytt kompisgäng. Att våga visa vad en tycker. Och att lära känna de nära som en tidigare inte haft så bra relation med. Det finns många fina stycken att ta exempel ifrån. För att inte tala om bakscenerna. Det kan inte bara vara jag som blev väldigt sugen på att göra blåbärsfrosting. 

Jag tycker mycket om den här boken som ni förstår, men jag tycker också att den är lite kort. Vi hade kunna få veta mer, gräva djupare in i Nico och utveckla relationerna med karaktärerna runt omkring honom mer. Nu är det en snabbläst liten pralin som smakar utsökt men skapar ett behov av mer. Jag vill ha mer av Nico, Beata och de andra! 

Betyg på Goodreads: 4 av 5 stjärnor