Baksidetext:
Mr Darcy, Chip Bingley och hela familjen Bennet har fått uppdaterade roller i denna nyskapande tolkning som flyttat Jane Austens engelska drama till ett nutida USA.
Liz skriver för ett livsstilsmagasin och bor tillsammans med sin yogande syster Jane i New York. Men när deras far får hälsoproblem återvänder de till barndomshemmet i Cincinnati, och finner det stora Tudor-huset förfallet, och resten av familjen i en förvirrad röra. De yngsta systrarna Kitty och Lydia bryr sig mer om sina CrossFit-pass och Paleo-dieter än att skaffa jobb, och mellansystern Mary håller som bäst på med sin tredje magisterexamen och lämnar knappt sitt rum, med undantag för de mystiska tisdagsutflykterna som hon inte vill diskutera med någon. Mrs Bennet är lika neurotisk och påfrestande som alltid och försöker desperat hitta en lämplig giftaskandidat till Jane, vars fyrtioårsdag är i snabbt annalkande.
Så gör Chip Bingley, den nyinflyttade snygge läkaren som varit med i senaste säsongen av dokusåpan Singel söker kärleken, entré. Chip fattar genast tycke för Jane, medan Liz inte alls finner kirurgen Fitzwilliam Darcy lika charmerande. Spelet kan börja.
Mina kommentarer:
Jag njöt helhjärtat av den här historien och flög igenom den i ett litet nafs. Det var så hemtamt då jag ju visste varenda lite förveckling, men samtidigt spännande för att få veta hur Sittenfeld skulle välja att låta det utvecklas. Det är kul att se en lite modern tappning på det hela där systrarna jobbar, i alla fall en del av dem, och där kyssar och sex inte sker bakom kulisserna. Igenkänningen blir liksom lite högre i den här boken.
Jag gillar ursprungsversionen bättre, och jag tror inte tanken är att detta ska bli en ny favorit. Jag ser den som lättsam tolkning som är väldigt lyckad. Jag gillar speciellt vad Sittenfeld gjort med Mr Wickham (det tog faktiskt ända till bokens slut innan jag kom ihåg vad han hette och insåg att Jasper Wick och Ham hade sitt ursprung i samma karaktär. Gillar dock väldigt att Ham är en snäll kille och att skandalen med rymningen får ett lyckligt slut).
Jag gillar ursprungsversionen bättre, och jag tror inte tanken är att detta ska bli en ny favorit. Jag ser den som lättsam tolkning som är väldigt lyckad. Jag gillar speciellt vad Sittenfeld gjort med Mr Wickham (det tog faktiskt ända till bokens slut innan jag kom ihåg vad han hette och insåg att Jasper Wick och Ham hade sitt ursprung i samma karaktär. Gillar dock väldigt att Ham är en snäll kille och att skandalen med rymningen får ett lyckligt slut).
Darcy lyckades även charma mig lika totalt i den här versionen. Jag vet inte vad det är som gör det! Antagligen att han är sig själv, även om det är ett rätt så otrevligt jag i början, i en värld där de flesta andra försöker föreställa sig. Och att Lizzie liksom vinner honom över samtidigt som hon själv inser vad hon tycker om honom.
Jag rekommenderar hur som helst den här boken till alla som gillar Stolthet och Fördom. Till er som inte läst den än kan jag rekommendera den här ändå. Men läs gärna ursprungsversionen sen för även om Sittenfeld gjort en väldigt bra imitation av Austen, så är det bara Austen själv som behärskar den äkta tonen.
Betyg på Goodreads: 5 av 5
Man kan ju undra hur många nytolkningar av Stolthet och Fördom man kommer hinna läsa/se i sina dagar? Känns som att man aldrig tröttnar!
SvaraRaderaAntagligen rätt många till ;) Det blir så när en bok är så omtyckt generation efter generation. Men jag klagar inte!
Radera