söndag 11 februari 2018

Artemis av Andy Weir


Jag tror inte någon har missat Andy Weirs debutroman The Martian. Inte minst sedan den filmatiserades här för ett par år sedan med Matt Damon i huvudrollen (vem älskar inte Matt Damon liksom?). Hur som helst var jag väldigt förtjust i Weirs första roman och blev därför väldigt intresserad när jag såg att han skulle komma ut med en ny bok. Det räckte dock med att läsa handlingen för att inse att den här boken skulle vara lite annorlunda, men det behöver ju inte vara dåligt bara för det tänkte jag.

Lästes som: Inbunden
Förlag: Bookmark Förlag
Originaltitel: Artemis
Recensions ex - tack Bookmark Förlag


Handling från Adlibris:
KAN HON RÄDDA CIVILISATIONEN PÅ MÅNEN?

Månstaden Artemis är paradiset i rymden för rika turister och excentriska miljardärer, alltså.

För Jazz är det alger till frukost, ölsubstitut på kvällen och en brits under marken. Till den dag hon erbjuds en oemotståndlig summa för att begå det perfekta brottet.

Men givetvis är inget så enkelt som det framstår. Jazz upptäcker snart att hon hamnat mitt i en konspiration för kontrollen av hela Artemis och att hennes enda chans att överleva hänger på en plan som är betydligt mer riskfylld än det brott hon lovat att utföra.

Mina kommentarer:
Mina känslor för den här boken är lite blandade och jag tror att vi får lov att avhandla en sak i taget. Vi kan börja med det som Weir gör riktigt bra, fakta och tekniskt kunnande. Precis som hans förra bok är den här boken späckad med ingengöriga saker. Att jag har noll koll när det kommer till sådant förstår ni kanske på mitt sätt att generalisera all dessa fakta. Men jag gillar verkligen att läsa det ändå! Visserligen känns det som om mycket mest går över huvudet på mig, men jag kan ändå inte låta bli att känna mig lite smart som läser detta. En del tror jag mig förstå i alla fall. Sedan om det är korrekt eller inte har jag ingen aning om, men eftersom det är lite Weirs grej så utgår jag från att det är det.

Vidare till en sak jag inte riktigt gillade med den här boken så är det vissa kommentarer och synsätt som inte känns så korrekt i dagens samhälle. Jazz är promiskuös som jag läste att någon beskrev henne på Goodreads. Hon gillar att ligga och ligger gärna även om hon inte har ett fast förhållande. Inte särskilt häpnadsväckande i dagens samhälle, men Weir framställer det som en dålig sak känner jag. Sedan att hon inte ligger med någon under hela bokens gång gör alla kommentarer om hennes "lössläppthet" lite konstiga. En tanke som slog mig nu är ju att hon och hennes familj kommer från Saudiarabien och är muslimer, vilket kan förklara aversionen mot hennes sätt att leva. Men som jag förstår det är Artemis en frizon, och det är inte bara hennes gelikar som stämplar henne. Förresten, oavsett allt detta så känns det lite som en förlegat tema. 

När vi ändå pratar om Jazz, bokens huvudperson, så är jag lite ambivalent. Jag gillar henne på vissa sätt, hon är sjukt smart, rebellisk och går sin egen väg. Samtidigt så känns det inte helt rätt, men jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Jag vet inte om det är för att Weir inte är så bra på att skriva kvinnliga huvudpersoner. Eller så är det bara det att Jazz är en kvinna som tänker och känner på ett helt annat sätt än jag själv. Det är ju inte direkt som att alla kvinnor fungerar på samma sätt. 

Avslutningsvis vill jag säga att boken är riktigt spännande på sina ställen. Ibland blir det lite långtråkigt men överlag är historien bra. Det är lite twists and turns som kastar nytt ljus på saker och ting, och det finns en del intressanta historier. Just eftersom Weirs grej är de utförliga beskrivningarna av vetenskap så behöver det finnas plats för det. Tyvärr får det som följd att personbeskrivningar och annat får stå åt sidan. Men när det kommer till Weir så kan jag godta det, eftersom det är det här som är hans grej.

Betyg på Goodreads: 3 av 5 stjärnor

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar