måndag 29 januari 2018

Stormens öga av Leigh Bardugo

Så fort jag hade läst ut den första delen i den här trilogin så började jag på nästa. Det kändes lika så bra när jag ändå var involverad i den här världen, och framförallt ville jag har reda på vad som skulle hända härnäst. 

Lästes som: E-bok
Förlag: Gilla böcker
Engelsk Titel: Siege and Storm

Handling från Adlibris:
Alina flyr från Ravka, jagad av det hon gjort och aldrig kan glömma. Tillsammans med Mal försöker hon börja ett nytt liv i ett land på andra sidan havet, men det är svårt för henne att hålla sin kraft gömd och låtsas vara någon annan än Solbringaren.

Skuggmästaren har överlevt och reser sig starkare än någonsin med en ny, skräckinjagande kraft och en plan som hotar att få hela världen att rämna. Alina är den enda som kan stoppa honom. Hon återvänder till Ravka för att rädda sitt land och sitt folk, men i takt med att hennes kraft växer sjunker hon allt djupare ner i en värld av mörk magi och svåra val. Allt närmare Skuggmästaren och allt längre bort från Mal. Till slut måste hon välja mellan sitt land, sin kraft och den kärlek hon inte trodde sig kunna leva utan – eller riskera att slukas av stormen som rasar kring henne.

Mina kommentarer:
Jag var lite orolig att den här boken mest skulle vara en transportsträcka till den sista delen i serien. Mellanboken brukar ju tyvärr kunna ha den tendensen. Men jag blev glatt överraskad då vi tidigt blev introducerade för lite nya karaktärer, som sedan skulle visa sig vara väldigt betydelsefulla för historien. Faktum är att Nikolai nog är min favoritkaraktär i den här serien.

Jag tyckte det är rätt kul att de slänger in en massa ord på ryska hela tiden. Jag tyckte det var ett roligt inslag, men kan samtidigt inte låta bli att fundera över hur bra det gör sig om ryska är ens modersmål. Nu vet jag inte om böckerna översatts till ryska, men tänker mig att känslan nog går lite förlorad där. För oss andra är det bara ett spännande inslag. Jag läste på Gillas hemsida att Leigh Bardugo inspirerats av 1800-talets Tsarryssland och det är väldigt tydligt.

Annars tycker jag den här boken håller samma stadiga takt som den första boken. Till och med att den är ytterligare lite mer spännande faktiskt. Även här får vi lite överraskningar. Det enda jag inte gillade med den här boken är att som i alla ungdomsfantasy så låter karaktärerna bli att prata med varandra och det skapas onödiga missförstånd och sårade känslor. Något annat som jag och Nelly diskuterade medan vi läste (för även den här läste jag samtidigt som Nelly) är också hur de kvinnliga huvudkaraktärerna i fantasy aldrig får ha några kvinnliga nära vänner. Vi kunde inte riktigt komma på någon sådan berättelse i alla fall. De brukar få ha en manlig vän, som det redan från början är rätt tydligt att det kommer utvecklas lite mer romantiska känslor för om det inte redan skett. Men hur svårt ska det vara att låta huvudkaraktären ha en vanlig bästa kompis som hon inte behöver tvivla på för att de känner varandra så väl? Men trots detta lila sidospår så gillar jag verkligen den här boken och är nu väldigt spänd för sista delen.

Betyg på Goodreads: 4 av 5 stjärnor

söndag 28 januari 2018

I ljusets makt av Leigh Bardugo

Egentligen hade jag inte tänkt att läsa den här boken just nu, men så skrev jag lite med Nelly på Snapchat som skulle börja på serien och blev sugen på att börja jag med. Den största anledningen att jag ville läsa den här serien var för att sedan kunna läsa Leigh Bardugos duologi som utspelar sig i samma värld, Six of Crows. Det kändes bra att först ha läst den här trilogin även om det inte är ett måste.

Lästes som: E-bok
Förlag: Gilla böcker
Engelsk Titel: Shadow and Bone

Handling från Adlibris:
Alina Starkov är ingen särskild, bara en av alla fattiga, föräldralösa ungdomar i landet Ravka - ett rike som en gång var mäktigt och välmående men som nu drabbats av fattigdom och krig. På en resa attackeras Alina och hennes bästa vän Mal, och när han hotas till livet väcks en uråldrig kraft hos Alina, stark nog att rädda Mal, och kanske även det krigshärjade Ravka.
Alina förs genast till landets magiska elit, Grishan, och en helt ny värld öppnar sig för henne. En värld av magi och gnistrande överflöd, men där Alina inte vet om hon kan lita på någon inte ens Grishans mäktige ledare, Skuggmästaren, som kanske är den enda som kan hjälpa Alina att ta makten över sin kraft och fullborda sitt öde.

Mina kommentarer: 
Jag blev riktigt förvånad över hur bra jag tyckte den här boken var. Jag har bestämt för mig att jag hört folk säga att den är helt okej men inte mycket mer, samtidigt som de höjt Six of Crows till skyarna. Men efter en lite långsam början tyckte jag att den kom igång och historien var bra på att få mig att behålla intresset. 

Det är en rätt klassisk ungdomsfantasy med en flicka som upptäcker att hon har en kraft hon inte visste om, men måste lära sig bemästra. Den kraften visar sig sedan vara betydande för landets framtid. Självklart är det lite intriger, missförstånd och lite kärlek inblandat. Det jag gillade med den här boken också var att den inte riktigt gjorde som jag förväntade mig, även om den innehöll så välbekanta delar. Markera för att läsa spoiler (Att Skuggmästaren visade sig vara den onda gjorde mig helt förvånad, då jag förväntade mig att han skulle fortsätta vara den tilldragande mentor han var i början. Att ändra hans karaktär så där gjorde att jag även började tvivla lite på en del bikaraktärer.)

Överlag tyckte jag att det här var en bra början på den här serien. Den gav en fin introduktion till Grisha-världen och dess speciella aspekter, så att man känner att man hänger med och förstår både deras förmågor och landets politik. Samtidigt var den tillräckligt spännande för att få upp intresset för berättelsen. Faktum är att när den här boken tog slut gav jag mig direkt på del två i serien. 

Betyg på Goodreads: 4 av 5 stjärnor

lördag 27 januari 2018

Read-a-long Dödsynden, del 3

Så har det blivit dags för den tredje och sista delen i read-a-longen av Dödssynden av Harper Lee. Jag måste säga att jag är väldigt glad åt att ha deltagit, eftersom det gav mig den knuff jag behövde för att ta mig för att läsa den här klassikern. För det här är en bok som jag inte skulle vilja ha oläst! Tvärtom ser jag fram emot att läsa den igen, för att upptäcka sådant jag missade den första gången. Jag kommer nog även vilja läsa den på engelska i framtiden känner jag. Men nu ska vi ta och prata om vad jag tyckte om de sista kapitlen. Om nu någon mot all förmodan inte förstår att jag kommer avslöja vad som händer så säger jag: Spoilervarning från och med nu.

Mina tankar: 
Förra gången slutade vi mitt i rättegången och jag fortsatte läsa direkt. Det är lätt att förstå varför Atticus anses vara en bra advokat. Jag gillade också det här att domaren utsett honom till Toms försvarare, fastän han egentligen inte brukar ha sådana jobb. Mina teorier i förra inlägget stämde ju inte riktigt eftersom det inte förekommit något samlag överhuvudtaget. Och att de sedan fällde honom ändå. Jag hoppades på att det skulle handla om att han var den förste svarta att bli frikänd. Men jag antar att det hade varit lite overkligt för det är väl tyvärr så här det gick till på den tiden. Vadå på den tiden förresten, det händer rätt säkert fortfarande idag i USA. Annars hade inte Angie Thomas känt behovet av att skriva The Hate U Give.

Jag förstod att det hela inte skulle vara över trots att Tom dog. För som någon kommenterade så blev Tom visserligen fälld. Men hela staden visste vad som egentligen hände. Därför förväntade jag mig att det skulle hända något mer och att Mr Ewell skulle försöka sig på något. Men inte att han skulle försöka döda Scout och Jem, och själv bli dödad på kuppen. Men det blev ju en anledning för Boo att träda fram. Så vi äntligen fick träffa den karaktär som hela tiden befunnit sig i barnens tankar men aldrig visat sig. Jag tycker att det var ett bra avslut på en mycket bra historia.

Till sist vill jag bara tacka Nelly för att hon såg till att den här read-a-longen blev av.


fredag 26 januari 2018

Helgfrågan vecka 4

Så var det helg, men den här gången utan helgkänslan då jag jobbar. Är däremot ledig idag och tänkte försöka få lite måsten gjorda, samt även lite läsning så klart. Men kikar in här för att svara på Mias helgfråga först.

Vilken bok har fått ditt lägsta betyg?

En bok kommer till mig på en gång, då det nog är bland de sämsta böcker jag läst i mitt liv. Fifty Shades of Grey. Ja, hela den serien faktiskt. Vet inte om jag direkt behöver motivera varför. Annars är jag rätt dålig på att ge dåliga betyg verkar det som. Eller så beror det på att jag inte läser klart böcker jag inte gillar. När jag kollar på Goodreads är det bara innan nämnda serier och Dagboksanteckningar från ett källarhål av David Wiberg som jag gett 1 stjärna. Ofta hamnar böckerna jag läst, men inte gillar på 2 stjärnor eftersom jag ändå tagit mig igenom den. 


lördag 20 januari 2018

Read-a-long Dödssynden, del 2

Lördag igen och det har varit en fullspäckad dag. Men nu har jag äntligen tid att sätta mig ner en stund innan det är dags att laga middag. För jag förstår att ni väntar otåligt på att få höra mina tankar om nästa del av Dödssynden. Den här gången har vi läst kapitel 10-18 och nu är det verkligen på sin plats att varna för SPOILERS eftersom vi passerad mer än halva boken.

Mina tankar:
Nu har ju den historia som jag visste att boken skulle handla om verkligen tagit fart. Den vita mannen som säger att den svarta mannen våldtagit hans dotter. Dock hade jag i början av boken förstått det som att familjen som det gällde var en rätt välbärgad familj. Antagligen var det för det var lite svårt att hålla reda på alla släkten i början. Men så är det ju alltså inte utan Ewells är både fattiga och lågutbildade. Jag har mina misstankar om anledningen till anklagelsen. En av dem är att Mr Ewell, som han nämnde, inte gillar att bo så nära den lilla byn där alla svarta bor, och försöker få bort dem på det här sättet (hur nu det ska gå till). Den andra är att dottern låg med Tom frivilligt och pappan kom på dem. Så tror jag det var oavsett, frågan är bara om det är dottern eller pappan som hittat på våldtäktsanklagelsen från början. Men antar att jag får svaret i de sista kapitlen.

Att det är hätsk stämning i byn på grund av detta går det ju inte att missa. Och även om Scout verkar förstå en hel del så märker läsaren att hon missar rätt mycket. Eftersom vi får allting som sägs så ordagrant så kan vi förstå det Jem förstår, men som går rakt över huvudet på Scout eftersom hon är så liten. Jag älskade scenen när mobben ville ge sig på Atticus utanför fängelset, och Scout först ger sig in i den utan att förstå vad hon gör. Sedan är det hon som lyckas lugna den upprörda gruppen genom att först till synes babbla helt oförstående. Men jag insåg efter ett tag att hon nog faktiskt kan ha insett lite grann vad hon gjorde, även om hon kanske inte förstod exakt varför det fungerade.

Någonting som jag egentligen inte finner konstigt, främst eftersom det är så natuligt för Jem och Scout själva, är hur lätt och naturligt de umgås både med de vita och svarta i deras samhälle. Jag antar att det är för att de har växt upp med Atticus som har inställningen att ingen är förmer oavsett vilken hudfärg de har. Dock förstår vi ju på de andra invånarna att detta är konstigt, vilket det såklart var under 1930-talet när den här boken utspelar sig. Jag kan tänka mig att det även hängde kvar en del ca 30 år senare när Harper Lee skrev och gav ut Dödssynden. Det finns ju en anledning till att hon vann Pultizerpriset för den här romanen det året tänker jag. Läste att historien är baserad på något som hände när hon var tio år i den staden hon växte upp i.

Den här delen slutade mitt i rättegången och Atticus är i sitt essä, så nu ser jag minsann fram emot att läsa vidare. Mina tankar för den sista delen kommer nästa vecka.

tisdag 16 januari 2018

Veckans vintriga topplista

Den här listan kunde inte ha kommit mer lägligt, för sedan igår kväll ligger det ett tunt lager med vit snö här på västkusten. Det är inte tillräckligt för att täcka grässtråna som sticker upp ur snön, men mycket nog för att lysa upp världen lite grann. Misstänker dock att den inte blir långvarig så njuter medan jag kan. Jag saknar verkligen snöiga vintrar sedan jag flyttade hit. Men nu var det veckans topplista vi skulle ägna oss åt. Den här veckan ska den handla om böcker med vinterkänsla.

Expeditionen av Bea Uusma. 
Ett självklart val då det knappast kan bli mer vinter än så. Jag älskar den boken och har lyssnat på Beas sommarprat om resan ett par gånger också. Är väldigt fascinerad över Andrées polarexpedition och deltagarnas öde.

Fröken Smillas känsla för snö av Peter Hoeg
En spännande bok som kretsar kring mordet på en liten pojke. Huvudpersonen Smilla har otroliga kunskaper om snö och använder dessa när hon börjar nysta i mordet.

Häxan och Lejonet av C C Lewis
Den delen i Narnia-serien som flest personer känner till historien om. När barnen först kommer till Narnia så stiger de in i en frusen värld där det alltid är vinter. Egentligen är det hemskt då det ju är för att häxan förtrollat allting. Men världen är ändå så förtrollande vacker att man önskar att man fick leva i den.

Guldkompassen av Philip Pullman
Boken utspelar sig ju faktiskt till stora delar uppe på nordpolen, och där är det minsann vinter!

Thin Air av Michelle Paver
Till sist en bok jag inte läst men väldigt gärna vill läsa. Handlar om en annan expedition, den här gången upp på ett berg. Den ska vara kall, mystisk och kuslig. Allt man behöver.



måndag 15 januari 2018

Vända hem av Yaa Gyasi

Den här boken lånade jag hem från bibblan av misstag. Jag trodde det var en annan bok som jag samma dag hade sett någon hylla på instagram, men det var inte den här. Men när jag väl hade den hemma så gjorde jag en snabb koll på Goodreads och insåg att det inte gjorde något, för folk tokälskade den här med!

Handling från Adlibris: 
Yaa Gyasi skildrar med sin imponerande debutroman slavhandelns konsekvenser under flera generationer, från 1700-talet ända fram till idag. Frågan som ställs är om människans jakt på identitet och hemfärd också kan bli hennes väg till försoning.

Vända hem inleds med två unga systrar ovetande om varandras existens. Effia har av sin framgångsrika stam gifts bort med den engelske guvernören. Esi sitter fängslad i väntan på att säljas som slav, trots en privilegierad uppväxt. Nu befinner de sig både nära och långt ifrån varandra: en bland härskarna och en i de grymma fängelsehålorna.

Mina kommentarer: 
Jag var helt fast i den här boken från första sidan. Då jag inte har läst särskilt noga om vad boken egentligen handlade om så blev jag glatt överraskad några kapitel in när jag insåg att den följer de två systrarnas avkommor i generationer. Det är som en bok som består av noveller som hänger samman. Jag fullkomligt älskar det konceptet. Även om det är lite tråkigt att veta när kapitlet är slut att jag inte får följa historien ur den karaktärens synvinkel mer. Däremot så kände jag att det blev ett bra driv i läsningen, då jag hela tiden ville till nästa kapitel för att se hur det jag precis hade läst påverkade nästa generation. Och man får fortfarande veta saker om de karaktärer man just läst om, även om berättarperspektivet ändras.

Samtidigt är det Vända hem en djupdykning ner i den mörka historia av kolonialism och slavhandel som Ghana har. Jag har själv inte läst särskilt mycket om det innan, och även om detta inte är en ingående historieroman så ger den mycket insikt i hur det måste ha känts för detta folk genom generationer.

Den här boken är Yaa Gyasis debutroman och jag kan inte vänta på att få se vad hon kommer ge ut i framtiden. Jag är helt tagen av den här romanen, både dess handling och språk. Inte minst är jag otroligt glad att jag lånade med mig fel bok hem.

Betyg på Goodreads: 5 av 5 stjärnor

lördag 13 januari 2018

Read-a-long Dödssynden, del 1

I tre lördagar framöver kommer jag och ett gäng andra prata om vår läsning av Harper Lees Dödssynden. Den där klassikern som en borde ha läst, men som jag tippar på att jag inte är ensam om att inte ha kommit mig för att göra det än. Nu ska det bli ändring! Jag hade inte superbra koll på historien innan jag började läsa. Det enda jag egentligen snappat upp genom åren är de stora dragen, dvs att det handlar om skillnaden mellan svarta och vita i Amerika, samt en våldtäktsanklagelse.

Till idag har vi läst de nio första kapitlen i boken och mina tankar om det kommer här. Vet i ärlighetens namn inte om jag behöver sätta någon spoilervarning på det, då det ännu inte hänt så mycket. Ni får avgöra lite själv om ni vill läsa vidare eller ej.

Mina tankar: 
Det första jag tänkte på när jag började läsa är hur berättelseperspektivet verkligen sätter bokens ton. Historien berättas genom Scout som är sex år när historien börjar (men efter nio kapitel har det redan hunnit gå två år så hon är väl runt nio större delen av berättelsen). Att få följa Scouts värld gör att allting som är lite konstigt blir som ett äventyr. Inte minst deras grannar Radleys, där ingen sett sonen Boo på många år då han inte lämnar huset. För Scout och hennes storebror Jem är detta otroligt spännande, samtidigt som de är väldigt rädda då det går en massa rykten om att bland annat äter katter. De vuxna i området pratar visserligen inte om Boo, men verkar inte heller särskilt rädda för honom. Så jag anar någon inte alltför livsfarlig skandal eller något bakom det hela.

Atticus, Scout och Jem har en fin familjedynamik, även om den säkert inte är särskilt konventionell för den tiden. Att en ensamstående pappa tar hand om sina barn efter att frun dött hände säkert. Men det känns troligare att de hade flyttat samman med en kvinnlig släkting för att få någon som tar hand om barnen. Nu har de visserligen en hushållerska som verkar hjälpa till att uppfostra barnen lite grann. 

Jag gillar boken än så länge även om den bara har börjat. Jag blir frustrerad när jag läser om hur Scout hålls tillbaka i skolan. Jag blir irriterad när jag läser om hur till och med Atticus släktingar pratar om honom. Och jag förstår att det snart kommer börja hända grejer. Atticus är nämligen advokat och har tagit på sig att försvara en svart man som blivit anklagad för ett brott (utgår från att det handlar om våldtäkten, även om jag inte tror att det nämnts än). Misstänker att Scouts hjärna kommer få jobba hårt under de följande kapitlen för att försöka förstå vad de vuxna håller på med och varför de agerar som de gör. 

fredag 12 januari 2018

Läsupdate: Sjukstuga och maratonläsning

I måndags började jag känna mig krasslig, och eftersom jag i helgen hade en väldigt förkyld sambo här hemma visste jag vad som var på väg. I tisdags gick jag hem från jobbet och sedan dess har förkylningen haft mig i sitt våld. Jag blir alltid så himla förkyld när jag blir förkyld. Tror det är för att det sätter sig på mina bihålor och då slutar man liksom att fungera. Plus att man ser väldigt sjuk ut när ögonlocken hänger på en för att det är jobbigt att titta helt. Idag är första dagen jag verkligen känner att jag är på bättringsvägen för jag har faktiskt orkat göra annat än att sitta i fåtöljen eller ligga på sängen. En tydligt tecken på att sjukdom är när det är för jobbigt att sitta vid köksbordet så jag måste flytta mig till något lite bekvämare, haha. Nu ska jag dock sluta pracka på er detaljer om min sjukdom.

Det positiva med den här sjukveckan är att jag orkat läsa. Och läst har jag gjort, för jag hade inte riktigt lust med tv-serier. Igår påbörjade jag min 4e bok för veckan. Det är galet! Min läsvecka ser ut såhär:

Tisdag: 
Hade påbörjat Jag lät dig gå av Claire Mackintosh, och kommit ca 50 sidor kanske. Började läsa den när jag kom hem från jobbet och läste ut den. 
Läste klart första delen av Dödssynden inför read-a-longen.
Påbörjade Tjockdrottningen av Moa Herngren. 

Onsdag: 
Läste ut Tjockdrottningen
Påbörjade de första sidorna i Hennes nya namn av Elena Ferrante

Torsdag:
Läste ut Hennes nya namn, den är 500 sidor så klappade mig själv lite på axeln.
Valde ut och läste första kapitlet i Holding up the Universe av Jennifer Niven.

Idag har jag inte läst någonting än faktiskt. Men håller på att laga lunch och kommer fortsätta med Holding up the Universe sedan. Misstänker att den här veckan kommer vara svår att slå under resten av året. Såvida jag inte åker på en sådan här förkylningen igen, och i ärlighetens namn så låter jag nog hellre bli. Det är faktiskt trevligare att vara frisk och inte önska att jag hade förmågan att ta av mig mitt eget huvud för en tid.

fredag 5 januari 2018

Helgens läsning, Månadens klassiker och dags för read-a-long

Nu hörni, ska ni få ett allt-i-ett-inlägg. Kändes så himla onödigt att göra flera olika inlägg då jag ändå kommer prata om samma bok i dem.

Det är helg och jag ska ikväll påbörja läsningen av årets andra bok. Det blir Dödssynden (eng To Kill a Mockingbird) av Harper Lee. Boken jag hade med på jag vet inte hur många TBR-listor förra året men aldrig kom runt till att läsa. Nu ska det bli av! Det här blir också januarimånads klassiker i Klassikerutmaningen som Vargnatt har startat. Hade egentligen planerat att läsa Unga kvinnor, men fick ändra mig. Och anledningen till det är att Nelly inne på Nellons bokblogg anordnar en read-a-long av Dödssynden nu i januari. Och jag vågar inte chansa på att hinna med två klassiker den här månaden då jag har en del annat att läsa också. Så vill ni läsa Dödssynden med mig, Nelly och ett gäng andra trevliga bokmänniskor så tycker jag ni kan kika in hos Nelly och se läsplanen samt anmäla er. Själv ska jag nu sätta mig i min fåtölj och läsa en sväng innan det är dags att åka iväg på middag hos sambons farmor.

torsdag 4 januari 2018

Helgfrågan vecka 1

Så himla underligt det känns att det är vecka 1 igen. Jag blir ständigt förundrad över tidens gång. Torsdag är det i alla fall och det innebär att Mia har lagt ut veckans helgfråga. Den här veckan lyder den som följer:

Hur tänker du ditt nya bokår? Har du satt upp hur många böcker du ska läsa i år?
Vilka utmaningar ska du delta i?

Jag har alltid väldigt ambitiösa planer när det nya året början. Varenda år är året då jag ska ta tag i min ständigt växande hylla med olästa böcker och läsa allihop! Med tanke på att jag hade strax över 180 stycken vid årets inräkning är det inte riktigt genomförbart. Av någon anledning brukar siffran vara högre vid varje års början. 

Jag har även några utmaningar för året. Exakt hur detta ser ut skrev jag faktiskt om häromdagen. Det inlägget hittar ni här. För den som inte orkar kan jag kort säga att det är ett mål på att läsa minst 52 böcker. Det är en utmaning som ska få mig att i alla fall läsa några av mina olästa böcker. Samt en utmaning som ska få mig att läsa lite av de klassiker som står och förblir olästa år efter år. 

onsdag 3 januari 2018

Fejk av E. Lockhart

Jag läste We were liars för några år sedan och det var mitt första möte med E. Lockhart. Boken tog mig med storm och sedan dess har jag tänkt läsa mer av henne men inte riktigt kommit mig för. Nu när hennes nyaste bok kom ut på svenska i höstas kände jag bara att nu måste jag läsa den. Så sagt och gjort.

Handling från Adlibris:
Imogen är karismatisk, föräldralös och på rymmen från sitt arv.

Jule är en fighter, en kameleont och en atlet.

En intensiv vänskap. Ett försvinnande. Ett mord, eller kanske två. En farlig romans, eller kanske tre. Lögner och lojalitet, förklädnader och svek. Den amerikanska drömmen, superhjältar, förövare och offer.

En tjej som vägrar ge folk vad de begär av henne.

En tjej som vägrar vara den hon en gång var.

Mina kommentarer:
Jag hade väldigt svårt att lägga ifrån mig den här boken. Hade det inte varit för att ögonen nästan gick i kors på kvällarna efter jobbet hade jag varit vaken hela natten och sträckläst den. Kapiteluppbyggnaden gör den väldigt beroendeframkallande. Den berättas nämligen baklänges. Sista kapitlet först och så hela historien i bakvänd ordning. Genialt om ni frågar mig! 

När det kommer till karaktärerna är det väldigt komplexa och intressanta personer vi får följa. Jag hade ärligt talat lite svårt att få grepp om dem. Mycket tror jag det beror på den omvända kapitelordningen. Själva början, det grundläggande, är ju upplösningen. Huvudpersonen är också rätt kick-ass, och ibland tycker jag bara det är så skönt att läsa om en person som beter sig som om hon är felfri. Samtidigt finns hela tiden känslan av att jag inte har någon aning om vad som händer. Vad är äkta och vad är bara ett spel?

Jag gillade den här boken väldigt mycket. Jag har dock förstått efteråt att har man bra koll på The Talented Mr Ripley känns denna kanske inte riktigt lika unik som jag tyckte. För i avsnittet från En förbannad podd där de recenserar den här boken sågar Sofia den lite grann just på grund av detta. Även om Lockhart nämner Mr Ripley i slutordet så tycker hon inte att den bara är "inspirerad av". Så har du läst böckerna om honom kanske du ska hålla dig borta från den här. Annars tycker jag du ska plocka upp Fejk omedelbart. För den är lättläst, den är trollbindande och ger dig garanterat ett ordentligt äventyr. 

Betyg på Goodreads: 5 av 5 stjärnor

tisdag 2 januari 2018

Utmaningar 2018

Så har det blivit dags att ta en titt på vilja utmaningar jag tänkte ha det kommande året. Jag älskar början av året eftersom det blir en nystart. Förra året är glömt. nu är det en ny chans att uträtta stordåd.

Jag har en del allmänna mål med min läsning detta år. Det är att försöka prioritera läsningen fram lite mindre givande saker som slösurfande. Det är alltför lätt att fastna framför youtube eller liknande när man lika gärna kan läsa en stund. Sedan är min ambition liksom alla år att försöka läsa mina egna böcker. Det hade varit så skönt att få ner antalet lite så jag inte har dåligt samvete varje gång jag vill köpa något nytt. Men utöver detta har jag tre stycken utmaningar som jag tänkte genomföra under året.

Goodreadschallenge

Som vanligt kommer jag köra på ett mål på Goodreads med hur många böcker jag vill läsa i år. Har beslutat att liksom förra året sätta målet till 52 böcker. En bok i veckan. Det är ett mål jag är helt säker på att klara av, samtidigt som det inte stressar mig. Det gör att jag kan ta mig an lite tjockare böcker utan att behöva oroa mig för att de tar tid att läsa.

Hyllvärmarutmaningen

Dags att erövra bokhyllan! Eller i alla fall göra ett litet försök längs vägen. Hyllvärmarutmaningen går ut på att läsa tolv böcker under året, och de måste ha stått längre än ett år i hyllan. Jag har plockat ut en fin liten hög som jag ska ta mig igenom.

Den tomma stolen - J K Rowling
Kafka på stranden - Haruki Murakami
Den nya människan - Boel Berman
Älskade - Toni Morisson
Julia - Anne Fortner
Sovarna - Maggie Steifvater
Lyckan är en sällsam fågel - Anna Gavalda
Dödgrävarens dotter - Joyce Carol Oates
Lilla stjärna - John Ajvide Lindqvist
Hennes nya namn - Elena Ferrante
När alla ljuger - Peter Pohl
The Dragon Reborn - Robert Jordan

Klassikerutmaningen

Vargnatts bokhylla tänkte ha en rolig liten utmaning där hon ska läsa en klassiker varje månad i ett halvår till och börja med. Jag har en massa klassiker stående, så därför kändes detta perfekt. Speciellt som jag bara lovar bort mig halva året. Ifall jag tröttnar ur lite på dem efter ett tag. Exakt vilka har jag inte bestämt faktiskt, utan tänker ta den boken som känns bäst varje månad.


måndag 1 januari 2018

Decemberläsning

Nytt år! Jag är väldigt trött och sliten efter lite för lite sömn och så en dags jobb på det. Att komma hem och se allas inlägg om utmaningar för det nya året gör att det kliar i fingrarna efter att börja skriva mina egna inlägg. Först ska vi dock ta och avsluta det gamla året ordentligt med en sista månadssammanfattning.


Antal lästa böcker: 7 stycken 
Dolt i Mörker (Ruth Galloway #9) - Elly Griffiths (Ljudbok)
Kraften (Korpringarna #3) - Siri Pettersen
Allt eller ingen - Simone Ahrnstedt
Isla and the Happily Ever After (Anna and the French Kiss #3) - Stephanie Perkins
Jag kommer hem till jul - Joanna Bolouri
Kronprinsessan (Kronprinsessan #1) - Hanne-Vibeke Holst (Ljudbok)
Fejk - E. Lockhart

Månadens höjdpunkt: Fejk som jag hade så svårt att lägga ifrån mig. Kraften gillade jag också mycket och var väldigt glad åt att få avsluta den serien.

Månadens besvikelse: Egentligen ingen. Kronprinsessan var inte riktigt lika intressant som jag hade hoppats på, men känner ändå inte att det var en besvikelse.

Summering: Jag är nöjd med att avsluta året med ännu en rätt bra läsmånad. Att inse att jag inte skrivit en enda recension känns ju dock sådär. Får ta och skärpa mig lite. Men nu tar vi nya tag!