Utmaningar för 2020

Nu är har det äntligen blivit dags för en av mina höjdpunkter på året. Att få planera in utmaningarna och målen för ett nytt år. Som jag älskar det här!

Jag har gått och funderat på dem i en månad nu och känner att det börjar utkristallisera sig. I år vill jag nämligen att det inte ska vara alltför svåruppnåeliga mål, eftersom jag har en tanke på att försöka fokusera mer på mitt handarbete under 2020 och det kommer gå ut över läsningen. Jag har fått ner det till 5 punkter jag känner mig nöjd med.

1. Goodreadschallenge

Som vanligt kommer jag sätta ett mål på antal böcker för året på Goodreads. Trots att jag läst över 100 böcker i år har jag bestämt mig för att sänka målet lite till nästa år. För att verkligen inte känna någon stress. Så för 2020 blir målet att läsa 72 böcker, dvs 6 stycker per månad.

2. Läs 5, köp 1

Det här har jag då och då hört om på booktube och tänkte i år att det ska bli en extra sporre för mig att läsa mina egna böcker. Det går helt enkelt ut på att för var femte bok jag läser ur min egen bokhylla så får jag köpa en ny. Det är inget måste och tänker mig att jag kommer samla  Tror jag kommer frångå det vid min födelsedag i slutet av april, eftersom jag brukar vilja göra en födelsedagsbeställning då.

3. Läsa från min egen bokhylla

Det här hade jag med under förra året också och misslyckades rätt rejält med. Men jag älskar att skapa de här listorna och tänker inte låta det hindra mig från att göra några det här året också. Däremot har jag försökt att hålla mig till lite färre böcker så jag kanske klarar det den här gången.

Omläsningar
Jag älskar att läsa om böcker men drar mig alltid för det eftersom det finns så mycket nytt. Därför tänkte jag se till att läsa om fem böcker som jag verkligen gillat under 2020.

- Northern Light - Phillip Pullman
- Blonde - Joyce Carol Oates
- Jellicoe Road - Melina Marchetta
- The Ocean at the End of the Lane - Neil Gaiman
- Den trettonde historien - Diane Setterfield

Hyllvärmare
De sex första hänger med från min lista från 2019. Men jag har fyllt på den med sex nya titlar också.

- Lilla stjärna - John Ajvide Lindqvist
- Spinning Silver - Naomi Novik
- The Essex Serpent - Sarah Perry
- A Sudden Appearance of Hope - Claire North
- Kafka på stranden - Haruki Murakami
- The Song of Achilles - Madeline Miller
- 22/11 1963 - Stephen King
- Samlade svenska kulter - Anders Fager
- Min europeiska familj - Karin Bojs
- Lida - Stephen King
- Norrlands akvavit - Torgny Lindgren
- Veronica Mars: The Thousand-Dollar Tan Line - Rob Thomas

Avsluta serier
Det här är de serier jag har påbörjade just nu som jag känner det är rimligt att kunna avsluta. Skulle jag påbörja någon kortare serie kanske jag lägger till den också under året.

Shades of Magic - V. E. Schwab
- A Conjuring of Light

Sagan om Klanen Otori - Lian Hearn

- Vid hägerns skarpa skri

-. Och himlens vida väv

Första lagen - Joe Abercrombie (De böcker som finns på svenska och som jag äger, även om jag nog vill läsa vidare)

- Man bör förlåta bok 1

- Man bör förlåta bok 2

- Det yttersta argumentet bok 1

- Det yttersta argumentet bok 2

- En god fiende bok 1

- En god fiende bok 2 

True Blood (Jag äger bara böckerna till del åtta, men tänkte jag skulle fortsätta och avsluta den. Om jag köper eller lånar får vi se.)

- Dead to the World

- Dead as a Doornail

- Definitely Dead

- All Toghether Dead

- From Dead to Worse
- Dead and Gone
- Dead in the Family
- Dead Reckoning
- Deadlocked
- Dead Ever After

Song of the Lioness

- The Woman who Rides Lika a Man

- The Lioness Rampant

Grottbjörnens Folk

- Nionde grottan

- De målade grottornas land

4. TBR-jar

Jag har gjort en burk med alla mina olästa böcker i hyllan. Den tänker jag dra en lapp från varje månad som jag måste läsa. Enkelt men roligt - hoppas jag.

5. Månadens TBR

Under andra halvan av 2019 har månadens höjdpunkt varit att plocka ihop en hög med böcker jag hoppas läsa under månaden. Jag älskar det så mycket att jag oftast har svårt att hejda mig och högen blir alldeles för stor. Så under 2020 får jag ha max 6 böcker i min TBR-hög. Skulle någon av dem inte vara läst när nästa månad börjar följer de automatisk med till nästa hög. Så har jag två kvar får jag bara välja fyra nya för nästa månad. Och en bok per månad kommer jag inte få välja själv eftersom jag har min burk. Är spänd att se om det här någon månad kommer innebära att jag plötsligt får välja precis vad jag är sugen på att läsa just där och då för att jag läst hela min hög.

Hur gick det med 2019 års utmaningar?

Om några dagar är året till ända och därmed har det blivit dags att se hur jag klarade av årets utmaningar. För att göra det enkelt för mig har jag bara kopierat inlägget från början av året, och lagt till en liten kommentar för varje grej.

Goodreadschallage

Som vanligt sätter jag ett mål på Goodreads. De senaste åren har jag haft en lite lägre summa men tänkte i år vara lite galen och höja den lite, med tanke på hur bra förra året gick. Så att läsa 75 böcker 2019 är mitt nya mål.

Hur det gick?
Avklarat! Jag har i skrivande stund läst 103 böcker i år! Någon gång i våras insåg jag att det gick väldigt bra och satte ett eget mål på 100 böcker men lät målet på Goodreads vara kvar på 75 och det klarade jag av redan i oktober. 

Läsa från min egen bokhylla

I år testar jag något nytt som kan bli succé eller stort fiasko. Men istället för att ha några små utmaningar om vad jag vill läsa slår jag ihop dem och skapar helt enkelt fyra olika listor med böcker ur min bokhylla jag ska ha läst när året är slut. Det är väldigt blandat hur länge de har stått i hyllan och totalt handlar det om 38 böcker från min hylla. Det hade varit en otrolig bedrift att faktiskt klara av detta.

Hur det gick?
Ej Avklarat! Det här var nog lite för ambitiös. Nedan har jag i alla fall strukit över de jag faktiskt läste. Två av de jag strukit över håller jag på att läsa nu och hoppas jag ska hinna med innan året är slut. Men gör jag inte det så räknar jag med dem ändå för kommer ha kommit mer än halvvägs på båda. Mest nöjd är jag ändå med att jag fick avslutat en del serier i år.

Böcker jag vill läsa
1. Children of Blood and Bone - Tomi Adeyemi
2. Kärlekens antarktis - Sara Stridsberg
3. Lyckan är en sällsam fågel - Anna Gavalda
4. Miraklet - Emma Donoghue
5. Lilla stjärna - John Ajvide Lindqvist
6. Spinning Silver - Naomi Novik
7. The Essex Serpent - Sarah Perry
8. A Sudden Appearance of Hope - Claire North
9. Tidsklyftan - Jeanette Wintersson
10. The Song of Achilles - Madeline Miller
11. Britt-Marie var här - Fredrik Backman
12. Kafka på stranden - Haruki Murakami

Tegelstenar
Med det syftar jag på böcker som är över 500 sidor.
1. Den hemliga historien - Donna Tartt
2. Steglitsan - Donna Tartt
3. Vi, de druknade - Carsten Jensen
4. Dödgrävarens dotter - Joyce Carol Oates
5. The Dragon Reborn - Robert Jordan
6. The Shadow Rising - Robert Jordan

Klassiker
För länge sedan hade Expressen en serie där de gav ut en massa klassiker. Jag köpte allihop och håller sakta på att beta av dem. Så vill läsa de sex nästa på tur i utgivningen.
1. Döden i Venedig - Thomas Mann
2. Markurells i Wadköping - Hjalmar Bergman
3. Främligen - Albert Camus
4. Den gamle och havet - Ernest Hemingway
5. Stäppvargen - Hemann Hesse
6. Mosippan - Elise Johansson

Serier jag vill avsluta
Throne of Glass - Sarah J. Maas
1. Queen of Shadows
2. Empire of Storms
3. Tower of Dawn
4. Kingdom of Ashes

The Raven boys - Maggie Stiefvater
5. The Raven King

Sagan om Klanen Otori - Lian Hearn

6. Vid hägerns skarpa skriv

7. Och himlens vida väv

Första lagen - Joe Abercrombie (De böcker som finns på svenska och som jag äger för inser nu att det kommit fler böcker som aldrig översatts)

8. Det yttersta argumentet bok 1

9. Det yttersta argumentet bok 2

10. En god fiende bok 1

11. En god fiende bok 2 

Six of Crows - Leigh Bardugo

12. Crooked Kingdom

Neapelkvartetten - Elena Ferrante

13. Det förlorade barnet

Malin Fors - Mons Kallentoft (Det här är den sista boken i serien jag äger, sedan vet jag inte om jag fortsätter att läsa dem) 

14. Den femte årstiden

Köprestriktioner

Det kändes under förra året som att jag var rätt duktig på att inte köpa så många böcker. Ändå så kan jag inte påstå att det känns som att mina olästa böcker har minskat. Så för att verkligen se till att det blir en skillnad i min hylla i år så sätter jag hårda krav på mitt bokköpande.

Under 2019 får jag köpa som mest 1 bok/månad. Det vill säga att 12 nya böcker får hitta in under året. Undantaget är recensionsexemplar för det är jag redan väldigt försiktig med att fråga efter. Annars är det biblioteket/storytel som gäller för nya böcker jag verkligen vill läsa.

Hur det gick?

Ej Avklarat! I september så skrev jag ett inlägg om vad jag köpt, och insåg att jag redan då köpt mer än 12 böcker i år. Sedan dess har jag faktiskt bara köpt en till. Men det innebär ändå att jag köpt 14 nya böcker i år, om jag räknat bort sådana jag redan läst och som av andra anledningar inte räknas med. Jag är rätt nöjd ändå, samtidigt som min rationella sida inser att antalet böcker som faktiskt hittat till min bokhylla är betydligt fler och det borde vara det som räknas. 

Månadssammanfattning - november

December närmar sig sitt slut men jag insåg precis att jag glömde sammanfatta förra månaden. Så här kommer det ett inlägg om min novemberläsning, lite i sista minuten. 

Tankar i november

Nackdelen med att skriva inlägget så här långt i efterhand är att jag nästan glömt bort vad jag läste i november. Men det är tur jag för noggrann statistik. Jag kan med säkerhet säga att det här var månaden jag insåg att jag inte skulle klara att bocka av alla böcker på någon av de fyra listor jag gjorde i årets början. Jag hade länge en förhoppning om att i alla fall klara av att läsa ut de pågående serier jag bestämt mig för att avsluta. Men när jag i november valde att börja om från början på en av dem för att jag glömt så mycket så blev även det målet omöjligt. 

Månadens bästa

Det var en lite mesig månad, så till vida att jag i efterhand inte ens tycker att de böcker jag gav 4:or i betyg står ut. Men jag läste äntligen American Gods tack vare min bokklubb och gillade den rätt mycket. Även min omläsning av Det lockande stålet (The Blade Itself) var mycket angenäm, även om jag vet att det är i andra boken det börjar hända saker. 

Antal lästa böcker: 9 stycken
Böcker från min egna hylla: 6 stycken

• A Gathering of Shadows (Shades of Magic #2) - V. E. Schwab 
• Spökflickan - Torey L Hayden (Ljudbok)
• Motiv X (Fabian Risk #4) - Stefan Ahnhem
• Det lockande stålet, bok 1 (Första lagen #1) - Joe Abercrombie
• Det lockande stålet, bok 2 (Första lagen #1) - Joe Abercrombie
• Det slutna sällskapet - Elizabeth Klehfoth
• American Gods - Neil Gaiman
• Kistbyggarna - Morgan Larsson (Ljudbok)
• X sätt att dö (Fabian Risk #5) - Stefan Ahnhem

Jag minns när jag läste...

Tänk er en av de där första soliga vårdagarna. När det faktiskt blir varmt när du sitter i lä vid husväggen. Snön har börjat smälta i kanterna och det luktar vår. En sådan dag, i mina tidiga tonår, satt jag på en bänk på altanen och läste. Boken jag läste hade jag ett par år tidigare fått i julklapp av en kompis. Även om jag alltid läst mycket och därmed var en van läsare kände jag mig lite extra viktig när jag läste. Det här var en ordentlig tjock bok. Som var en del av en riktig serie, och inte som de barndeckare med massa delar jag annars gillade att läsa. Det var nästan en vuxenbok. För även om Guldkompassen av Philip Pullman marknadsförs som en ungdomsbok är den rätt så mörk och komplicerad. Det är inte för intet den älskas av vuxna över världen.

Mitt exemplar är en pocket med omslaget som syns på bilden. Det är väl tummat för jag har läst den några gånger, men det tycker jag bidrar till min härliga känsla. Jag älskar att det syns att jag verkligen uppskattat boken så mycket att jag velat läsa den om och om igen.

Jag minns inte riktigt vad min första tanke om boken var, mer än att jag gillade den. Jag tror att jag nog hade lite svårt att hänga med och föreställa mig världen. Det var trots allt ett av mina första möten med en mer komplicerad fantasyhistoria. Just stoftet hade jag väldigt svårt att förstå vad det var och hur det fungerade i världen. Samtidigt som jag älskade Lyra och Pantalaimon och hisnade inför äventyren de var med om. 

Det jag minns tydligast är just var jag läste boken. Där på bänken, medan solen värmde lite försiktigt och snön på gräsmattan nedanför altanen precis börjat smälta. Genom åren har jag försökt återskapa den känslan utan resultat. Så länge jag bodde hemma försökte jag till och med återskapa det genom att läsa Guldkompassen sittandes på samma plats igen. Men det har aldrig känts riktigt som den där första gången. Däremot får jag fortfarande alltid en otrolig längtan efter att läsa om Den mörka materian när vårsolen börjar värma. Nästa år är det dags igen har jag bestämt. Den här gången ska jag äntligen läsa den på engelska också. Jag längtar redan nu efter att återse Lyra och hennes Oxford.

Det här är ett inlägg i julkalenderbloggstafetten som ordnas av Sofies bokblogg. Kolla gärna in gårdagens lucka hos Tusen sidor. Imorgon kommer näst sista luckan hos Barnboksbloggen.

En annorlunda allians av Julia Quinn

Den här boken har fått bra mottagande i Sverige efter att den översattes tidigare i år och jag har varit lite sugen på att läsa den. Sedan såg jag förra månaden att Merphy Napier som jag följer på Youtube läste boken och gav den sämsta betyget för att hon ansåg att den var problematisk. Nyfiken som jag blir så bestämde jag mig för att plocka upp den. Vad jag har sett är det ingen annan som nämnt något problematiskt med boken innan, så jag var otroligt nyfiken på om jag skulle uppfatta det.

Originaltitel: The Duke and I
Lästes som: E-bok
Förlag: Lovereads
Köpställen: Bokus, Adlibris

Handling: 
Daphne Bridgerton är både smart och vacker - ändå blir hon bara uppvaktad av män hon inte vill ha. Men när broderns bästa vän, Simon Basset, kommer till London förändras allt. Tillsammans kommer de på en elegant plan - en fejkad förlovning dem emellan kan göra rätt typ av friare intresserade av Daphne, och hålla alla äktenskapstokiga societetsmödrar borta från Simon.
Men mitt i alla baler, promenader och båtturer, är det svårt att hålla reda på vad som är en bluff och inte. Och att hålla sina egna känslor i schack, visar det sig

Mina kommentarer:
Det här kommer bli en rätt negativ recension, mest för att det jag har att säga något speciellt om vad var jag inte gillade med den här boken.

I mitt tycke hade det här varit en rätt så bra bok, om det inte vore för två saker som vi ska komma till alldeles strax. Men det som är bra med den är att den är rolig, lättläst då den har ett bra driv och karaktärer du har lätt att tycka om. Redan från första kapitlet var det en sådan där bok som jag bara ville läsa ett kapitel till i, fast jag borde sluta för jag skulle sova.

Men det finns två stora problem med den här boken. En stor del av intrigen bygger på att huvudpersonen, som är väldigt kapabel och smart i övrigt, är totalt oförstående på ett visst plan. Vi talar alltså så omedveten om en viss sak att det inte känns troligt överhuvudtaget. Det andra problemet är att den faktiskt innehåller sexuella övergrepp som slätas över och rationaliseras bort.

För att närmare förklara för er som läst boken och undrar vad jag pratar om, eller bara är nyfikna i övrigt. Att Daphne inte har någon som helst aning någonting när det kommer till sex är helt absurt. Jag är helt med på att hon är oerfaren, det ser jag inte som något konstigt. Speciellt inte med tiden det utspelar sig. Hon verkar inte särskilt chockad när hon blir kysst i parken och han drar i hennes kläder, men är med på noterna. Jag utgick från att hon kände samma lust i det som hände som Simon. Därför blir jag ytterst förvånad när hennes mamma ska ha "samtalet" med henne och hon inte ens vet vad ett samlag är. Eller i vilka syften folk gör det, varken barnavlande eller njutning. Hon är helt blank! Och det förklaras genom att hennes gifta väninnor bara fnittrar och säger "vänta tills det blir din tur" när sådant kommer på tal dem emellan. Helt ologiskt! Hon har noterat att tjänarna "gärna smyger iväg tillsammans", alltså att det händer saker mellan stängda dörrar. Men har ingen aning om vad som händer. What so ever! Ni förstår vart jag vill komma. Inte ens på den här tiden kan jag se att det gick till så här. Jag hade kunnat köpa om hon var oerfaren och i viss mån okunnig om hur det går till mer i detalj. Men att hon vet det grundläggande i det. För att ytterligare göra det konstigt blir hon inte heller det minsta förvånad eller förlägen när de sedan ligger med varandra. Jag kan ju tycka att om ena parten inte ens vet om vad som är på väg att hända skulle själva akten bli lite awkward. Och vi ska inte ens prata om att hon får världens orgasm utan att ens ha känt minsta antydan till lust i hela sitt liv. Men det kan jag också köpa för det är ofta så det fungerar i kärleksromaner. 

Angeånde det sexuella övergreppet ska jag fatta mig lite kortare. Men Daphne ligger med Simon när han är full. Hon inser att han inte har full koll på sin omvärld och vill testa om det går. Såklart går det, han vaknar till och är med på noterna. Men när han inser att han är påväg att komma i henne (vilket han inte vill då han absolut inte vill ha barn) får han panik, säger nej och försöker avbryta samlaget. Hon ignorerar honom och fortsätter, och eftersom hon är ovanpå honom är det hon som styr. Efteråt rationaliserar båda parter bort det som att det inte var så farligt, för det var inte det som skapade själva konflikten utan de andra sakerna som blev en konsekvens av detta, dvs att Simon blev så upprörd att hans talsvårigheter kom tillbaka. Jag kan inte förstå att det här är med och görs om till något som inte är så farligt och i slutändan för dem närmare varandra?!
Tänk dig istället att Simon låg ovanpå Daphne och höll fast henne och beslutade sig för att göra något hon tidigare sagt nej till. För tusan, jag lyssnar precis nu på Klubben av Matilda Gustavsson om Arnault. En av kvinnorna som vittnar där berättar om hur det ömsesidiga sexet gick över i tvingat oralsex och hon inte förstod att det var ett övergrepp förrän långt senare. Det är är exakt samma sak!

Det här blev nog mer av en diskussion än en recension. Men jag kan inte förstå hur det här kan anses vara en superromantisk bok? Jag har dock hört att de andra böckerna ska likna den här, utan det problematiska. Så jag ska faktiskt ge Quinn en chans till och hoppas på det bästa.

Betyg på Goodreads: 2 av 5 stjärnor

Just nu i december

Hos Kulturkollo har de en Just nu-enkät där de en gång i månaden kollar av hur statusen ser ut just nu. Det verkar vara en återkommande grej och jag tänkte hoppa på (med förhoppning om att de fortsätter nästa år). Så här ser det ut hos mig just nu. 

Just nu läser jag Pride and Prejudice av Jane Austen för första gången på engelska. Det är lite svårt att ta till mig den ålderdomliga språket på engelska, men är ändå lika bra som vanligt. Jag kämpar mig också igenom Kingdom of Ash av Sarah J Maas. Det går långsamt. 

Just nu tittar jag på årets julkalender på SVT. Och en himla massa bokvideos på Youtube. De få gånger jag tittar på en serie betar jag av de avsnitten av Suits som finns på Netflix. Är snart ikapp slutet där så hoppas de publicerar fler avsnitt så jag kan fortsätta. 

Just nu lyssnar jag på Klubben av Matilda Gustavsson. Började igår under promenaden och fastnade direkt. Synd det regnar så mycket idag att jag nog inte kommer ta någon promenad. 

Just nu längtar jag till julledigheten, även om jag är föräldraledig. Men jag ser fram emot att sambon ska vara ledig med oss i 17 dagar och att få skrota runt. Ta det lugnt samt göra alla små måsten här hemma som vi tydligen inte hinner med på den korta tiden det är helg. 

Mitt liv som råtta av Joyce Carol Oates

Min relation till Joyce Carol Oates har gått upp och ned genom åren. Hon har skrivit några av de böcker jag tycker absolut bäst om, men jag har också läst ett par böcker av henne som jag verkligen inte gillat. Men hon ligger på min lista över de författare där varje nyutgiven bok är en potentiell favorit.

Originaltitel: My Life as a Rat
Lästes som: Inbunden
Förlag: HarperCollins Nordic
Köpställen: Bokus, Adlibris
Recensionsexemplar: Ja. Tusen tack till förlaget!¨

Handling:
I Mitt liv som råtta får vi möta Violet Rue Kerrigan som tolv år gammal får veta att hennes två äldre bröder har begått ett rasistiskt mord på en afroamerikansk skolkamrat. När Violet gör det rätta och berättar om mordet, och bröderna grips och döms, blir hon utfryst av sin familj. I en rad starka tillbakablickar får läsaren följa Violets resa, från älskad minsting i en syskonskara om sju, till utstött av föräldrar, syskon och församling. Gång på gång frågar hon sig: Vad är viktigast, att vara lojal mot familjen eller mot samvetet? Och kan man göra det rätta, men ändå bittert ångra det? Ensam i världen tvingas hon bryta sig fri från sina föreställningar om vad en familj är vem hon är och hitta sin egen väg.

Mina kommetarer:
Eftersom jag haft så varierande upplevelser av min läsning av Oates, går jag alltid in i hennes böcker med en försiktig inställning. Jag förväntar mig inte att bli golvad, även om jag såklart hoppas det. För min del hjälper det ofta att ha ett öppet sinne (något som jag känner du behöver ha inför alla böcker du läser), och på så vis så uppskattar jag ofta boken mer än vad jag kanske hade gjort annars. Så var det i det här fallet.

Själva essensen i berättelsen är nämligen inte nytt för Oates. Vi får följa den lilla tjejen som så småningom blir kvinna, vars liv inte är lätt utan ibland rent av förfärligt. Bara tidigare i år läste jag Dödgrävarens dotter och jag känner att det de stora dragen i de två böckerna är nästan identiska. Men om jag ska se på Mitt liv som råtta som den egna berättelse den är, så tycker jag riktigt mycket om vad jag läser.

Det jag tyckte bäst om med boken var språket. Även om det hela tiden är Violet som berättar så skiftar berättarperspektivet, då hon ibland tilltalar sitt yngre jag. Hon lägger också ibland sina egna tankar och ord i andras röster. Jag tycker att det gör läsningen mer intressant och ger den mer djup, även om språket fortfarande är lättillgängligt. Lägg till de olika tidslinjerna och de många upprepningarna, så blir det en bok du behöver hänga med i men ändå lätt tar dig igenom.

Avslutningsvis vill jag även säga några ord om temat, för det är onekligen viktigt och tankeväckande. Med mina ögon är familjen Kerrigan en något dysfunktionell familj, men för Violet innebär den tryggheten hon förlorar och ägnar livet åt att vilja återvända till. Det är som när jag var liten och inte förstod hur mina klasskamrater kunde känna sig trygga och hemma i sina hem med sina föräldrar - det luktade ju ofta så konstigt där. Men som barn är ens eget hem det normala och trygga (med undantag såklart), även de gånger det kanske egentligen finns delar som är otrygga. Jag kan ändå förstå Violets strävan efter den familj som inte vill veta av henne. Jag har däremot otroligt svårt att förstå hur hennes föräldrar kan agera som de gör. Hon är trots allt deras barn lika mycket som hennes bröder är.

Jag kan inte annat än rekommendera den här boken för dig som är ute efter en berättelse som griper tag i dig och kramar åt om hjärtat. Var bara beredd på att känna ett stort spektra av olika, mestadels inte så positiva, känslor.

Betyg på Goodreads: 4 av 5 stjärnor

Tisdagstrion: Hej, mitt vinterland!

Förra veckan blev det återigen så där som jag sa för två veckor sedan. Att jag började på ett inlägg som jag insåg på torsdagen att jag aldrig skrev klart. Nåväl, bättre lycka idag hoppas jag. Och läser du det här har jag lyckats!

Temat den här veckan hos Ugglan & Boken är "Hej, mitt vinterland!". Så fort jag hör den strofen börjar låten spelas i mitt huvud, framförd av en överdrivet pigg, kvinnlig stämma. Men när jag tänker på böcker, tänker jag på sådana som utspelar sig där det är väldigt kallt. Idag relatera jag extra mycket eftersom världen är frostigt vit utanför mitt fönster. Termometern står dock bara på -4 grader, jag bor i södra delarna av landet så särskilt kallt är det egentligen inte.

1. Guldkompassen/Northern Light av Philip Pullman utspelar sig delvis i ett klimat som liknas Svalbard och Nordpolen. Där är det vinterland vill jag lova!

2. Expeditionen: Min kärlekshistoria av Bea Uusma där Bea berättar om Andrés Polarexpedition och även sin egen resa i deras fotspår. Det jag verkligen tycker är fascinerande i boken är uppslaget där hon visar vilken färg hon upplever att isen är varje dag.

3. Fröken Smillas känsla för snö av Peter Hoeg är en annan bok som poppar upp på tal om fascinerande. Den handlar om Smilla som känner snön utan och innan, samt om en liten pojke som blir dödad.

Julkalenderbloggstafetten 2019

Idag är det 1 december och därmed det officiella startskottet för årets jul. Jag är som vanligt orimligt taggad över nedräkningen fram till jul.

Liksom förra året kommer jag vara med i julkalenderbloggstafetten som går av stapeln inne hos Sofies bokblogg. Temat för det här året är Jag minns när jag läste...

Startfältet för i år ser ni nedan, och eftersom jag som vanligt nu för tiden ligger lite efter så kan ni redan nu klicka er in hos Sofie och läsa första inlägget. Hit får ni sedan återkomma den 22:a för att få mitt inlägg.

1. Sofies bokblogg
2. Agnes bokblogg
3. Grefvinnan/Whatyoureadin
4. Robert/Mina skrivna ord
5. Emma/Systrarna böcker
6. Sandra/Snowglitterbooks
7. Bokdivisionen
8. Sammanfattning på Sofies bokblogg
9. Johanna Lundin
10. Mrs Calloway
11. Mias bokhörna
12. Lottens bokblogg
13. Boktanken
14. C.R.M. Nilsson
15. Sammanfattning på Sofies bokblogg
16. Västmanländskans bokblogg
17. Hanneles bokparadis
18. Stories from the sea
19. Fiktiviteter
20. Breakfast book club
21. Lexie/Tusen sidor
22. Littermentärt
23. Barnboksbloggen
24. Sammanfattning på Sofies bokblogg

Det slutna sällskapet av Elisabeth Klehfoth

Tidigare i höstas läste jag Den hemliga historien av Donna Tartt. Den här boken sägs vara för oss som älskar den boken, så därför var jag såklart väldigt intresserad av att läsa.

Originaltitel: All These Beautiful Strangers
Lästes som: E-bok
Förlag: Modernista
Köpställen: Bokus, Adlibris
Recensionsex: Ja

Handling:
Charlie Calloway har ett liv som andra skulle döda för. Trots att hon bara är 17 år befinner hon sig i toppen av samhällets näringskedja. Men hon plågas fortfarande av sin mammas försvinnande för tio år sedan, och hon kämpar med familjens mörka historia.
I ett försök att slå sig fri från sitt förflutna kastar sig Charlie ut i studentlivet på den prestigefyllda skolan Knollwood som samlar New Englands unga elit. Snart blir hon en del av skolans innersta krets. Dessutom uppvaktas hon av »A-gruppen«, ett hemligt elitsällskap, ökänt för att terrorisera fakulteten, administrationen och sina fiender.
För att bli medlem måste Charlie delta i Spelet, en utdragen och diabolisk lek som kommer att äventyra hennes vänskaper och rykte liksom hennes plats på skolan. Snart börjar nuet och det förflutna att smälta samman, och Charlie tvingas konfrontera fruktansvärda sanningar om sin familj, sin skola och om sitt eget liv.

Mina kommentarer:
Att läsa den så nära inpå Den hemliga historien var nog inte så bra av två orsaker. För det första kunde jag inte låta bli att jämföra karaktärer, språk och handling. För det andra kände jag att berättelsen inte var lika spännande för att jag trodde mig veta vad som skulle hända. Jag tänkte att det måste ju finnas en anledning att böckerna jämförs. Nu är de här berättelserna inte alls lika (och de har dessutom olika målgrupper), men har ändå en del gemesamt. Något har hänt, men läsaren vet inte hur eller varför. Boken utspelar sig även delvis på en internatskola och kretsar kring ett speciellt gäng. Där tar likheterna slut, och jag tänker också sluta jämföra böckerna. 

Jag gillade den här boken, men känner ändå att det var någonting med den som skavde. Jag vet inte om det var mina förväntningar, eller något i berättelsen. Jag tror det var att Charlie kändes väldigt distanserad, även om det är i hennes huvud vi befinner oss. Det var som att jag aldrig riktigt lyckades få grepp om henne eller vad hon kände. Faktum är att jag kände att karaktärerna inte var porträtterade så bra överlag. Det kändes som att de tilldelades en egenskap och sedan var de färdiga. Väldigt enkelt och stereotypiskt. 

Något jag däremot gillade var hur berättelsen var uppbyggd. För även om Charlie är huvudpersonen så får vi se tillbakablickar ur dåtiden och där skiftar perspektivet mellan karaktärerna som var viktiga i det som skedde då. Det blir väldigt spännande till slut, då vi får fler och fler ledtrådar i samma takt som Charlie själv får reda på saker. Ibland ligger vi till och med lite före henne. 

Jag ångrar absolut inte att jag läste den här boken. Mot slutet ville jag så gärna veta vad som hänt att jag inte kunde lägga den ifrån mig och min bebis fick leka själv bredvid mig när han vaknade så jag hann läsa klart. För de som bryr sig mer om handlingen än karaktärerna så tror jag också att det här kan vara en riktig fullträff. 

Betyg på Goodreads: 3 av 5 stjärnor

Tisdagstrio: Första i serien

Mitt deltagande i tisdagstrion är lite sporadiskt. Många tisdagar börjar jag skriva på ett inlägg, men tar en paus för att fundera vilka böcker jag vill ha med. Sedan är det helt plötsligt onsdag och jag har glömt att jag skulle skriva klart inlägget. Men det är ju ingen som lider av att jag inte deltar varje vecka, och jag brukar kolla in era inlägg (även om jag är lika dålig på att kommentera som jag är på att skriva mina inlägg färdigt).

Den här veckan är det temat hos Ugglan & boken Första i serien och jag har funderat ett tag på vilken vinkel jag vill ha. Eftersom det nya året snart är här har jag redan nu börjat fundera på vilka böcker jag ska läsa då. Jag gillar ju som bekant att göra listor och utmaningar för mig själv. Därför tänkte jag presentera tre böcker som är de första i en serie som jag hoppas läsa under 2020. Allihop är fantasy eftersom det är en favoritgenre hos mig.

1. Mistborn, eller The Final Empire som första delen egentligen heter, av Brandon Sanderson hyllas var jag än läser. Har sett fram emot att läsa den sedan jag köpte den, för 4 år sedan..

2. De utvalda: Tankeläsaren av Kristin Cashore ska också vara väldigt bra vad jag hört. Den serien har jag haft ännu längre. Vill så gärna läsa!

3. Tredje Principen av Anna Jakobsson Lund står och frestar i bokhyllan. Jag har hittills inte läst en bok jag inte gillar av henne. Men det här dystopiska trilogin har några år på nacken och författaren brukar ju utvecklas. Det ska därför bli spännande att se hur hennes tidigare verk är.

Månadssammandattning - oktober

Tankar i oktober

Oj, vilken läsmånad oktober visade sig bli. Jag är riktigt imponerad av mig själv faktiskt. Som vanligt så ligger jag efter med att skriva om böckerna. Jag älskar att bokblogga/instagramma, men märker att mina tankar är för grötiga för att riktigt orka formulera sig nu för tiden. Jag undrar vad jag ska skylla på när bebisen blir större och jag inte ammar längre. Sömnbristen lär väl dock hänga kvar några år så kan ju luta mig tillbaka på den. Men för att återgå till månadens läsning, jag är nöjd med siffrorna. Speciellt att hälften av dem jag läst var mina egna. Även om jag insett att jag absolut inte kommer klara av årets utmaningar.

Månadens bästa

Den här månaden har jag läst så många bra böcker. Absolut bäst var dock Välj mig, som jag älskade varje sida! Högt upp kom också efterlängtade Blynätter, är så redo för fortsättningen av serien. Gun Love, Den hemliga historien och Allt du gav mig var minnen är också minnesvärda. Som sagt, det har varit en otrolig läsmånad.

Antal lästa böcker: 12 stycken
Böcker från min egna hylla: 6 stycken

• Samtal med vänner - Sally Rooney
• Red, White & Royal Blue - Casey McQuiston
• Gun Love - Jennifer Clement
• En cirkel av sten (Ruth Galloway #11) - Elly Griffiths (Ljudbok)
• Välj mig - Christina Lindström
• Den hemliga historien - Donna Tartt
• Rävungen - Torey L Hayden (Ljudbok)
• Arton grader minus (Fabian Risk #3) - Stefan Ahnhem
• Blynätter (Metallsviten #1) - Anna Jakobsson Lund
• Allt du gav mig var minnen - Adam Silvera
• Markurells i Wadköping - Hjalmar Bergman
• Tidsklyftan - Jeanette Winterson

Allt du gav mig var minnen av Adam Silvera

Jag har sett Adam Silveras böcker skymta förbi på Youtube och Instagram, oftast ackompanjerat av lovord. Men det här är faktiskt första boken av honom jag läser.

Originaltitel: History Is All You Left Me
Lästes som: Inbunden
Förlag: Lavender Lit
Köpställen: Bokus, Adlibris
Recensionexemplar: Ja, tusen tack Lavender Lit!

Handling:
När Griffins första kärlek och ex-pojkvän Theo dör i en drunkningsolycka är det som om hela världen imploderar. Trots att Theo hade flyttat till Kalifornien och börjat dejta Jackson hade Griffin aldrig tvivlat på att det skulle bli de två igen, när tiden var inne. Den framtid han hade föreställt sig har plötsligt gått om intet.

För att göra saker och ting ännu värre är Jackson den enda som förstår Griffins sorg och smärta. Men hur mycket de än öppnar upp sig för varandra fortsätter Griffin att famla allt djupare ner i den mörka avgrunden. Han förlorar sig själv i tvångssyndrom och destruktiva handlingar, och hemligheterna han bär på hotar att förgöra honom. Om Griffin någonsin ska lyckas ta sig upp över ytan igen måste han först konfrontera sina minnen, och lägga varenda hjärtskärande bit av pusslet som utgör hans liv.

Mina kommentarer:
Länge trodde jag att jag läste en bok som var helt okej, även om den har ett fantastiskt och rakt språk. Det är en gullig kärlekshistoria av hur Griffin och Theo går från vänner till par, varvat med en förtvivlad Griffin som sörjer Theo efter att han dött. Det är bra, men inget direkt speciellt. Men så någon gång i sista halvan av boken framkommer det saker som gör att jag ser allt jag hittills läst i lite annat ljus. Jag får en större förståelse för Griffin och berättelsen blir djupare. Hade det här varit en bokdiskussion hade jag kunnat skriva långa stycken om hur min bild av berättelsen ändrades. Helt plötsligt gillar jag boken riktigt mycket!

 Det är en stor kontrast mellan de olika perspektiven. I dåtiden sprudlar kärleken mellan killarna. Det är sådär gulligt och lite trevande som det bara kan vara under den första förälskelsen. Vi lära känna Theo som är i det närmaste perfekt, eftersom han beskrivs utifrån Griffins kärlekstindrande ögon. Samtidigt vet vi att någonting har hänt. För parallellt är vi också i nutid, ett och ett halv år senare. Theo är inte bara död, utan han har även en ny pojkvän och Griffin är numera hans ex. Det är smärtsamt att befinna sig i Griffins sorg där allting kretsar kring deras förflutna. Därför kan jag förstå varför han börjar umgås med Jackson som, liksom Griffin själv, inget heller vill än vältra sig i minnen. Jag inser att de tror att vad de håller på med ska hjälpa dem att gå vidare, men jag kan inte låta bli att känna att det nog mest är destruktivt att minnas på det sättet de gör.

Fastän det här är en fin kärlekshistoria å ena sidan, är det en nattsvart och rå berättelse med otroligt självupptagna karaktärer å andra sidan. Varken Griffin eller Jackson kan se längre än deras näsa sträcker sig, och jag kan ibland inte ens känna att deras sorg rättfärdigar vad de håller på med. Som grädde på moset lider Griffin av svåra tvångshandlingar.

Berättelsen styrka är de olika personporträtten. Karaktärerna är långt ifrån felfria men de känns alltid äkta. Som jag nämnde innan så blir berättelsen (och Griffin) mer komplex ju längre in i den jag läser. Det är riktigt skickligt gjort! Jag känner mig urlakad när jag läst klart. Och övertygad om att jag kommer läsa den här boken igen. För att då se alla de nyanser jag missade första gången.

Betyg på Goodreads: 4 av 5 stjärnor

Välj mig av Christina Lindström

Jag har verkligen gillat de tidigare böcker jag har läst av Christina Lindström. Hon har blivit en sådan där författare som jag blir alldeles exalterad över när jag ser att hen ska ge ut en ny bok. Hon har seglat upp på delat första plats tillsammans med Katarina von Bredow över favorit inom samtida ungdomslitteratur. Självfallet har jag därför sett fram emot den här boken i flera månader. Inte minst för att jag tycker omslaget är himla snyggt.

Lästes som: e-bok
Förlag: B Wahlströms förlag
Köpställen: Bokus, Adlibris

Handling: 
När Silje kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet är allt förändrat. Alla tittar på henne och tystnar när hon närmar sig. Och alla viskar om vad som hände under sommaren. Att Siljes pappa har drunknat och att alla tror att han har tagit livet av sig.

I centrum står Silje, som försöker navigera i denna nya tillvaro där hennes pappa inte längre finns, där hennes mamma och storebror försöker hantera sin egen sorg. Och samtidigt pågår livet som vanligt runt omkring henne. Siljes bästis umgås mer och mer med sina danskompisar och även om det hugger i Silje av ensamhet orkar hon inte riktigt bry sig. Hon orkar inte riktigt bry sig om något, förrän hon träffar Alvin.

Mina kommentarer: 
Det här är en fullträff i min värld. Jag har en del saker jag verkligen gillar i ungdomsböcker, det är egentligen svårt att förklara vad som krävs, det är mer en känsla. Jag vill känna igen mig tillräckligt mycket i huvudkaraktärens liv för att kunna föreställa mig hur det skulle kunna hända mig när jag växte upp, om mitt liv hade varit mer spännande än vad det faktiskt var. Det behöver finnas problem, spirande kärlek och trovärdiga relationer. Sedan behöver tonen vara rätt, och slutligen behöver jag ha minst en scen jag fastnar för så mycket att jag kan plocka upp boken för att jag känner ett stort behov av att enbart läsa sagda scen. Såklart kvalar Välj mig in på alla dessa punkter.

Just den här boken har dock ett huvudtema jag är glad att jag inte kan känna igen mig i, nämligen sorgen efter en förälder som gått bort. Det är tungt att läsa om familjens sorg, och inte minst deras okunskap om vad som faktiskt hände som ligger som ett stort frågetecken genom boken. Det jag slås av är hur ensam Silje är i sin sorg. Hela familjen sörjer och ingen av dem verkar klara av att dela sina upplevelser till en början.

Jag tycker att en av Lindströms styrkor är att skriva intressanta karaktärer. Silje är kanske inte hennes mest sympatiska karaktär, men jag får en förståelse för henne under berättelsens gång. När jag börjar läsa tycker jag nästan att hon känns avtrubbad, blind för omvärlden. Längre in i boken inser jag dock att det nog faktiskt är just det hon också är. Hon är så inne i sin egen sorg att hon inte märker att hon stänger ute sin bästa kompis Mia till den grad att hon börjar umgås mer med de andra tjejerna. Istället blir hon bara besviken på Mia som inte finns där som hon brukar. För det enda Silje önskar är att livet ska se ut som det gjorde innan.

Det är inte bara tunga ämnen i boken, utan det är också en spirande romans mellan Silje och Alvin. Deras romans börjar visserligen rätt plötsligt. De går liksom från att mest ha tittat på varandra till att ha djupa samtal lite för snabbt. Men om jag bortser från det är det scenerna med dem väldigt vackra och blir ett bra komplement till den tunga sorgen som annars dominerar.

Mitt största problem med boken är att den är för kort. Jag hinner inte umgås med Silje tillräckligt länge på de 268 sidorna som boken varar. Jag behöver mer! Det hade också varit bra för att fördjupa de många teman som finns mer. Nu är mycket av fokuset på Silje och familjens sorg. Men det gör att vi bara hinner doppa tårna i skavande kompisrelationer och begynnande förälskelse. Jag tror att en längre bok hade gett mer djup till berättelsen och gjort den ännu finare.

Betyg på Goodreads: 5 av 5 stjärnor

Tisdagstrion: Spännande och otäckt

Temat för veckans tisdagstrio hos Ugglan & Boken är mycket passande med tanke på att det är halloween vilken dag som helst. Nämligen spännande och otäckt. Jag är riktigt feg när det kommer till läskiga saker. Jag uppskattar inte skräckfilmer överhuvudtaget, men behärskar skräcklitteratur bättre eftersom det är lättare att ta paus från. Du slipper även den läskiga musiken vilket hjälper!  Men en del läskiga böcker har jag allt läst.

1. Färjan av Mats Strandberg
Det här är den enda boken jag läst av Mats Strandberg hittills (förutom Engelsfors-serien han skrivit tillsammans med Sara Bergmark Elfgren) och den gav mersmak! Det är obehagligt, blodigt och otäckt på en Finlandsfärja. Efter att jag läste den var jag väldigt glad att jag inte brukar åka på kryssning.

2. Prästgårdens hemlighet av Tobias Söderlund
Den här boken riktar sig visserligen till åldern 9-12, men för mig som är väldigt skrajsen av mig är den perfekt. Berättelsen är lagom läskig men jag vågar ändå gå och lägga mig på kvällen. Men känner du några skräckälskande barn i din närhet hade jag verkligen satt den här boken i händerna på dem omedelbart!

3. Människohamn av John Ajvide Lindqvist
Trots att jag säger att jag inte gillar skräck så läser jag ju tydligen en del läskigt ändå. För jag älskar det mesta som Ajvide Lindqvist har skrivit. Måste nog säga att Människohamn är den boken jag tycker är bland de mest obehagliga men samtidigt hyfsat lättillgänglig. Hans trilogi Platserna är också obehaglig, men också väldigt konstig. Inte att rekommendera att börja med.

Blynätter av Anna Jakobsson Lund

Det här är den snyggaste boken jag sett i år! Jag är otroligt svag för den här mörkgrönturkosa färgen och önskar att jag kunde ha den på alla mina ägodelar. Blynätter råkar även vara en av de böcker jag sett fram emot mest i år. Inte minst eftersom de två böcker jag läste av henne förra året seglade upp som årets bästa böcker.

Serie: Metallsviten #1
Lästes som: Häftad
Förlag: Annorlunda Förlag
Köpställen: Bokus, Adlibris
Recensionsexemplar: Ja. Tusen tack Anna!

Handling: 
Elsa Madigan är bara ett lyckat uppdrag ifrån att äntligen avancera i rövarbandet. Men en papperslapp med några bleknade ord får henne att riskera allt.

Finn Gailis sägs vara den starkaste reliktämjaren i sju socknar. Han hoppas att det ryktet ska skydda honom. Att ingen ska förstå hur skör hans kraft egentligen blivit.

Jeroen Albring är folkdomare, svuren att stå på sanningens sida. Men för tio år sedan dömde han en oskyldig. Snart kommer det att få konsekvenser.

Under blynatten korsas folkdomares och rövares vägar. Mötet sätter igång en kedja av händelser som hotar att slå sönder världen.

Mina kommentarer: 
När jag började läsa gjorde jag mitt bästa att hålla mina förväntningar låga, men det var svårt på grund av det jag nämnde i min inledning. När en älskad författare ger ut nytt är önskan att den nya boken ska överträffa de tidigare alltid närvarande hos mig. Men jag känner ändå att jag lyckades läsa den utan att jämföra med de böcker jag läst tidigare av Anna. Vilket fungerar så bra tack vare att Blynätter är totalt olik karnevalisk fantasy och skolor i rymden.

Berättelsen utspelar sig i en värld med tydlig inspiration från ett Norrland där arbetarrörelsen gör sitt bästa för att sätta sig upp mot de stora klyftor som skapats efter den industriella revolutionen. Det som skiljer Norrlanden åt från det verkliga Norrland är främst den magi, eller kraft, som finns i världen i form av materia och reliker. Det är ett komplicerat magisystem som jag inte riktigt känner att jag fått grepp om än. Förhoppningsvis kommer det klarna i framtida böcker.

Det här är den första boken i en serie (eller svit) på okänt antal böcker, och det märks tydligt då det är mycket information som ska nå läsaren, både om världen och alla karaktärer. Jag måste säga att det tog ungefär halva boken innan jag kände att jag hängde med någorlunda i vem som var vem och varför de gjorde som de gjorde. Det var också först då jag till fullo kunde slappna av och förlora mig i boken. Samtidigt som läsningen till en början kändes lite seg uppskattar jag när författaren tar sig tid att bygga upp sin värld ordentligt, utan att låta det gå ut över berättelsen. Vi har väl alla varit med om "info-dumps", där vad du behöver veta bara slängs i ansiktet utan något egentligt sammanhang. Effektivt men inte så kul att läsa.

I historiens fokus har vi ett flertal olika karaktärer som alla är unika på sitt eget sätt. Jag har svårt att välja en favorit för de är alla intressanta på sitt eget sätt. Jag tycker Anna gör ett fantastiskt jobb i att sakta men säkert mejsla fram personernas inre så att vi tillslut har mer förståelse för deras agerande och drömmar. Det hindrar mig dock inte från att sucka och skrika lite inombords när de gör dumma val. Trots att jag känner att jag fick rätt bra grepp om de fyra karaktärer vars perspektiv vi får läsa ifrån, känner jag att det finns massvis kvar att utforska inom dem. Det är så mycket jag vill förstå och annat jag hoppas på ska hända. Jag tror mig nämligen ha snappat upp små ledtrådar som Anna har placerat ut i vissa personers agerande. Men jag kan också ha helt fel.

Min förhoppning är att det blir några böcker i sviten för i den här första boken öppnas det verkligen upp till en helt fantastik värld. De sista 60 sidorna av boken var precis så där bra som jag hade velat ha den hela tiden och jag blev besviken när den var slut. Nu är jag känslomässigt investerad i karaktärerna och deras strävan och känner mig inte beredd att lämna dem. Det har ju precis börjat!

Betyg på Goodreads: 4 av 5 stjärnor

Gun Love av Jennifer Clement

För några år sedan läste jag En bön för de stulna av Jennifer Clement. Det var en bok som verkligen drabbade mig, så självklart blev jag eld och lågor när jag insåg att hon skrivit en ny bok.

Originaltitel: Gun Love
Lästes som: Inbunden
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Köpställen: Bokus, Adlibris

Handling: 
Pearl är fjorton år och har vuxit upp i framsätet på en gammal Mercury. Hennes mamma Margot bor i baksätet. Hon kan se in i folk och känna vad som gör ont. De bor i en del av Florida där det mexikanska heroinet håller på att ta metamfetaminets plats och de överlever på en diet av mjölkpulver och insektssprej, kärlekssånger och stulna, halvrökta cigaretter. Men när Margot blir tillsammans med Eli Redmond ändras allt. En dag får hon en egen pistol av Eli, ungefär som man ger någon en blombukett.

Mina kommentarer: 
Den här boken är enligt mig otroligt bra. Första halvan var jag övertygad om att det skulle bli en absolut fullpoängare, men sista delen av den gjorde tyvärr att den sjönk ned ett snäpp. Det var inte vad jag ville ha och jag är inte helt nöjd med hur berättelsen lämnade oss. Men om jag bortser från den sista delen så fanns det så mycket jag älskade med boken.

Boken absoluta behållning är Clements språk. I min recension för En bön för de stulna skrev jag "språket är enkelt men ändå rikt och målande" och hon har hållit fast vid sitt sätt att skriva. Redan i de första meningarna får vi ta del av hennes fantastiska ord när hon låter Pearl beskriva sin mamma genom att jämföra henne med en kopp socker som vem som helst får låna. Det är en stark inledning som sätter tonen för resten av boken.

Berättelsen innehåller många intressanta karaktärer. Även om vi bara får korta glimtar från dem är glimtarna så skarpa att det räcker för att jag ska känna att jag har koll på dem. Men självklart önskar jag att jag hade fått veta mer, speciellt om Pearls mamma. För Pearl vet inte mycket, eller egentligen ingenting, om henne och därmed får inte vi heller veta särskilt mycket. En del saker sägs inte heller uttryckligen, som Pearls speciella utseende som kommenteras gång på gång utan att bekräftas. Jag förstår inte hur Clement gör det men hon lyckas med att både vara vag och glasklar på en och samma gång.

I bokens centrum finns också vapnen. För i utkanten av det lilla samhället där Pearl växer upp är vapen en naturlig del av samhället. Jag vet att det är så här verkligheten ser ut på en del ställen i USA. Deras vapenpolitik är dock så främmande för mig men det gör det inte mindre hemskt.

Jag tycker absolut att det här är en läsvärd bok. Själv ser jag fram emot att läsa om den vid ett senare tillfälle. Jag tror att det är en sådan bok där du kan upptäcka nya saker vid en omläsning som kan göra den ännu bättre.

Betyg på Goodreads: 4 av 5 stjärnor

Tisdagstrion: Bäst just nu

Förra veckan hanns det inte med någon trio för min del. Men den här veckan är jag tillbaka och ska ta och ge er mina böcker på temat Bäst just nu. Det blir helt enkelt tre böcker som jag läst ut alldeles nyligen, faktiskt så nyss som nu i oktober, och älskat men inte hunnit blogga om än. Recensioner kommer dock här eller på Instagram vad det lider.

1. Gun Love av Jennifer Clement
Hade höga förväntningar och tyckte att första halvan var briljant. Sista delen i boken var inte riktigt som jag ville men helhetsintrycket blir ändå mycket bra. Inte minst för att Clements språk är underbart.

2. Välj mig av Christina Lindström
Absolut älskade Lindströmts nya ungdomsbok. Alla saker bara var så rätt i vad jag efterfrågar i mina ungdomsböcker.

3. Den hemliga historien av Donna Tartt
Äntligen har jag läst den här tegelstenen som alla älskar. Jag gillade den också otroligt mycket, men har inget till övers för den svenska översättningen av den här utgåvan. Hade blivit varnad om det innan, men ändå störde det min läsning. Ska läsa om den på engelska i framtiden och hoppas att den blir en fullträff då!

A Darker Shade of Magic av V. E. Schwab

Då jag försöker avsluta serier jag påbörjar är det så många nya serier jag vill läsa som får stå åt sidan. Det här har varit en av dem som jag brukar gå och klappa på i hyllan ibland och önska att jag fick läsa. Men så var det ett litet gäng som skulle läsa den tillsammans på Instagram och jag valde att hänga på. Mina förväntningar var väldigt höga.

Serie: Shades of Magic #1
Lästes som: Paperback
Förlag: Tor Books
Köpställen: Bokus, Adlibris, Bookdepository

Handling:
Kell is one of the last Travelers-magicians with a rare, coveted ability to travel between parallel universes, connected by one magical city. There's Grey London, dirty and boring, without any magic, and with one mad king-George III. Red London, where life and magic are revered-and where Kell was raised alongside Rhys Maresh, the rougish heir to a flourishing empire. White London-a place where people fight to control magic, and the magic fights back, draining the city to its very bones. And once upon a time, there was Black London. But no one speaks of that now.

Officially, Kell is the Red Traveler, ambassador of the Maresh empire, carrying the monthly correspondences between the royals of each London. Unofficially, Kell is a smuggler, servicing people willing to pay for even the smallest glimpses of a world they'll never see. It's a defiant hobby with dangerous consequences, which Kell is now seeing firsthand.

Fleeing into Grey London, Kell runs into Delilah Bard, a cut-purse with lofty aspirations. She first robs him, then saves him from a deadly enemy, and finally forces Kell to spirit her to another world for a proper adventure. Now perilous magic is afoot, and treachery lurks at every turn. To save all of the worlds, they'll first need to stay alive.

Mina kommentarer:

Först och främst vill jag säga att jag älskar den här världen och dess karaktärer. Jag är även otroligt förtjust i Schwabs skrivsätt. Det är enkelt men ändå så innehållsrikt och hennes dialoger är stundtals så fyndiga. Med det sagt måste jag säga: men.. För det är tyvärr så att jag ser en hel del problem i berättelsen. Det drog ner läsupplevelse lite och gjorde att jag inte kunde älska den fullt ut.

Jag tycker vi börjar med det jag älskar. För jag älskar vad författaren bygger upp med de olika världarnas London och hur de ligger på samma ställe men är så totalt olika. Jag älskar Kell och den roll han har som Antari och en av de få som kan resa mellan de olika världarna. Jag älskar Lila och hennes fantastiska färdigheter och skarpa tunga. Som ni kan höra så finns det så mycket som talar för den här boken. Jag gillar verkligen humorn i boken som stundtals blir rent av dräpande. Schwab lyckas verkligen att beskriva den värld hon bygger upp så den känns närvarande och äkta.

Men som jag nämnde innan så finns det tyvärr en del mindre bra grejer. Det största problemet jag hade med boken var alla små trådar som påbörjas utan att det sedan händer något med dem. Jag var övertygad om att jag skulle avsluta den första boken och vara så ivrig på att fortsätta med den andra. Istället är allting löst på ett väldigt simpelt sätt med tanke på hur mycket tid som lades ned på att bygga upp världarna och allting runt omkring. Jag vet ju att det kommer mer i efterföljande böcker, men det lämnas ingen som helst öppning för en fortsättning vilket gör att det känns som att författaren glömt bort vad hon skrev i början av boken. Jag lämnas full av frågor om de saker som togs upp men aldrig fullföljdes. Det blir lite av ett anti-klimax.

Jag är dock beredd att bortse lite från det här eftersom jag vet att det kommer mera. Nu är jag mer än redo att dyka ned i de olika Londonarna igen och förhoppningsvis få lite mer klarhet i en del av allt jag undrar. 

Betyg på Goodreads: 4 av 5 stjärnor