En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie

Jag vet med mig att jag läst alldeles för få böcker som utspelar sig i Afrika (bara det att jag buntar ihop hela kontinenten säger ju en del), men jag försöker bli bättre på att bredda min läsning. Att läsa Adichies böcker har därför varit en självklarhet för mig länge. Jag har tänkt att det finns ju en anledning till att hon vunnit en del priser.

Originaltitel: Half of a Yellow Sun
Lästes som: E-bok
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Köpställen: Bokus, Adlibris

Handling:
Olanna och Kainene är så olika som två tvillingsystrar kan bli. Olanna har ärvt sin moders mjuka kvinnliga skönhet och hon gör sig till vän med alla. Kainene är sluten och hård och bestämmer sig tidigt för att gå i sin välbeställda faders fotspår och bli affärskvinna. Hon möter engelsmannen Richard som blir blixtförälskad i henne men hon funderar inte ett ögonblick på att bilda familj till skillnad från Olanna som flyttar ihop med sin stora kärlek, den politiskt engagerade Odenigbo och får en dotter, Baby.
Hos Odenigbo möter vi också hans unge tjänare Ugwu, en fattig pojke från landet som i tidig ålder visar att han har huvudet på skaft och behandlas som en i familjen.

Men det är svåra tider i Nigeria även för de privilegierade och när kriget bryter ut blir de alla offer för fruktansvärda händelser som sliter sönder deras liv. Hem och familj splittras, Ugwu blir tillfångatagen och tvingad att gå ut i strid, Olanna och Richard söker tröst hos varandra och ideal och lojalitet testas och förskjuts för alltid.

Mina kommentarer:
Jag kan inte annat än sälla mig till hyllningskören för Adichie, för vilken läsupplevelse det här var. Från början gick det lite segt för mig, men det beror enbart på att min läsning blev så upphackad. Jag läste boken i en bokcirkel på instagram där vi läste ca 100 sidor per vecka. Jag sträckläste de sidorna i en sittning och läste sedan inget alls förrän nästa vecka när det var dags för nästa 100 sidor. Det passade sig inte för den här boken för jag märkte att jag inte hade någon lust att plocka upp den. Vilket var jättekonstigt för när jag väl läste den så var jag som uppslukad av det jag läste. Så jag gav snart upp det här med att bara läsa en bit.

Vi får läsa ur flera olika personers synvinklar vilket jag gillar då det som vanligt ger fler dimensioner till det som händer. Dock måste jag erkänna att jag hade lite svårt att hålla redan på en del av bikaraktärerna. Jag tror det beror på de obekanta namnen. Mitt uttal av dem i huvudet ska vi nog inte ens tala om. Det är även tidshopp i historien vilket gör att jag vill läsa vidare för att få veta vad som hänt. Att det hänt saker som fått konsekvenser för karaktärerna nämns nämligen, men inte vad det är som hänt och det skapar såklart lite spänning.

Den här boken är lika bra som den här hemsk. För den som kan sin historia vet att kriget närmar sig, oavsett hur hoppfulla karaktärerna är över att de befinner sig i säkerhet. När det väl bryter ut spelar det ingen roll hur privilegierade liv de tidigare levt, nu handlar det istället om överlevnad. Adichie berättar skickligt om krigets hemskheter och ger mig en större förståelse för bakgrunden på de bilder på svältande barn som jag sett under min skoltid. De bilderna får en helt ny innebörd för mig då jag inser att det är en faktisk sjukdom barnen drabbas av, orsakad av proteinbristen vid svält.

En halv gul sol är symbolen på Biafras flagga och det är drabbande att läsa om karaktärernas kamp för sitt folk, sitt land och till och med sina liv. Speciellt eftersom jag vet att det är precis samma kamp som utspelar sig på flera ställen i andra länder idag.

Betyg på Goodreads: 4 av 5 stjärnor