Insurgent av Veronica Roth

Efter att verkligen ha gillat Divergent gav jag rask på uppföljare, Insurgent. Blev dock inte lika förtjust i den här som i första boken. Som så vanligt i serier tyckte jag att huvudpersonens utveckling tog ett enormt språng tillbaka i början av boken. Varför ska det alltid vara som att allt personen lärde sig och utvecklade under första boken plötsligt är borta? Men som tur är tog den sig en bit in och är därför fortfarande en bra bok i mina ögon. Har ni inte läst första delen är det dags att sluta läsa nu, för det går inte längre att undvika SPOILERS.

I Insurgent fortsätter den värld, som Tris trodde att hon kände väl, att falla samman. Det är krig mellan de olika falangerna och Tris egen falang "The Dauntless" har splittrats i två läger. Tillsammans med Four och andra vänner och ovänner är Tris på flykt undan de personer som försöker döda dem och ta herravälde över stan. Återigen tvingas Tris ta en massa svåra beslut när hon måste välja mellan dem hon älskar eller att ha chans att rädda sin stad. Samtidigt som det blir klart för alla att det faktum att hon är divergent spelar en stor roll i maktspelet som pågår.

Som jag nämnde i början så förstår jag inte var Tris mod och styrka tog vägen helt plötsligt. Ja, hon var tvungen att döda i slutet av förra boken men det känns inte riktigt karaktärsmässigt att detta sedan ska följa henne genom hela andra boken. För de andra dauntless verkar dödandet vara otrevligt men något som ses som nödvändigt. Det är väldigt mycket ångest över vad Tris gjort, vad hon inte gjort , vad hon kunnat göra annorlunda i den här boken. Det blir rent utsagt tjatigt.

Även om man kastas in i det actionfyllda nästan på en gång i den här boken så tyckte jag den var segstartad. Det tog liksom så lång tid innan jag förstod vart historien var på väg. Men när den väl tog fart så blev den rätt bra. Dock inte så bra som ettan. För den spirande kärlek som startade mellan Tris och Four i bok ett har nu mött sin första törn. Som det krånglades mellan dem i den här boken av så dumma anledningar. Blir alltid så förvånad när karaktärer tar sig tid att vara kärlekskranka eller bråka när deras värld håller på att falla sönder. Och framförallt så tycker jag det tar alldeles för mycket fokus från den egentligen berättelsen.

Jag ska försöka se till att läsa sista delen inom en snar framtid så jag blir av med serien. Sista boken lär leverera för att inte den här serien ska bli en Hungerspelen för mig. Det vill säga en serie där första boken är skitbra och det sedan blir sämre och sämre.