Det handlar om dig av Sandra Beijer

Jag har självklart koll på vem Sandra Beijer är, även om jag inte följer hennes blogg. Är dock in där ibland och brukar gilla det jag läser. Det, och att jag hört otroligt mycket bra om den här boken, gjorde att jag såg fram emot att få en riktigt bra läsupplevelse.

Det handlar om dig handlar om den första kärleken. Den stora kärleken. Det som i tonåren känns som Den Enda Kärleken. Den namnlösa kvinnliga huvudpersonen faller hand över huvud för den gänglige pojken som kan ryska på en fest. Sedan är såväl hennes hjärta som sinne helt fast i honom. Liksom så ofta när det handlar om tonårskärlek går det fort, är intensivt, långt ifrån okomplicerat och fylld av såväl mest sprudlande lycka som djupaste sorg. 

Jag är lite tudelad när det kommer till den här boken. Jag vill gilla den, och det gör jag också på sätt och vis. Jag älskar nämligen språket och berättarstrukturen. Hur Beijer inte nämner huvudpersonerna vid namn utan låter dem vara hon och han. Och hur den är så spot on i sina beskrivningar av känslor och händelser. 

Vad jag däremot inte alls gillar är berättelsen. Jag gillar inte huvudpersonen. Tycker hon verkar rätt dryg faktiskt om jag ska vara ärlig. Samt väldigt upphängd på den här killen. Det är ju han som dikterar villkoren exakt hela tiden?! Miljöerna och händelserna sedan då. Jag antar att för vissa är detta säkert en träffsäker bild av hur tonåren såg ut. Men fördomsfullt nog så tror jag att man måste ha växt upp i Stockholms innerstad (eller liknande omgivning) för att kunna känna igen sig. Ja, det förkom alkohol där jag växte upp också. Men det kändes ändå inte som om det var så här? Men jag kanske har glömt bara. För det här tycker jag bara verkar vara ett destruktivt (och faktiskt lite bortskämt) sätt att tillbringa sin tid på. 

Men själva kärleksbiten och turerna där i kring kan jag i alla fall känna igen mig i. Det är där mina delade känslor kommer ifrån. För språket och beskrivningarna är ju så fina!