Equilibrium av Anna Jakobsson Lund

I höstas såg jag ideligen den här boken fladdra förbi på olika sociala medier i samband med att den kom ut. Det som framförallt fångade mig var det fantastiska omslaget, men även alla glada tillrop gjorde mig väldigt sugen på att läsa den. För några månader sedan när suget efter att köpa böcker blev lite väl starkt, men jag inte ville ge efter för det, la jag några inköpsförslag till mitt bibliotek istället. De nappade på alla och det ger ju nästan samma känsla som att köpa böcker. Förutom att du bara får ha dem begränsad dit. Är lite ledsen att jag måste lämna tillbaka den här snyggingen nu faktiskt.

Lästes som: Danskt band

Förlag: Annorlunda Förlag

Köpställen: Adlibris, Bokus,

Handling:
Midnattsklockan slår medan jag springer genom Kintoros sluttande gränder. Jag skulle ha varit på scenen nu, tagit emot de andra kemisternas applåder. Ingen hade vågat neka mig ett forskningsprojekt efter det här. Jag borde ha stannat i bankettsalen, kontrollerat den skärande smärtan. Bröt den sig ut ur mig? Hur kunde den göra det? Klackarna slinter mot gatstenarna och jag drar av skorna. Fötterna domnar bort, men jag stannar inte. Jag måste härifrån, måste byta om innan någon ser mig. Klänningen är kladdig av blod.

Equilibrium är berättelsen om Ari, som tvingas fly till rövarstaden Porto du Luando och söka skydd bland smugglare, nickelskojare och illusionister. Det är en roman om identitet och kön, vänskap och magi av författaren till den rosade trilogin om Systemet.

Mina kommentarer:

Det känns knappt som jag hann börja läsa den här boken innan den tog slut, vilket jag menar som något bra. Jag brukar ofta kunna haka upp mig i partier där min läsning blir långsammare, till exempel vid miljöbeskrivningar, actionscener (jag är kanske en av få som inte är så förtjust i att läsa sådana) eller när nya personer och saker introduceras. Men i den här boken fick jag aldrig det problemet, trots att jag känner att berättelse ideligen tog nya vägar.

En av de mest fantastiska och unika sakerna med den här boken tycker jag är hur karaktärernas identitet och könstillhörighet är tatuerad på deras kropp. Jag önskar att jag hade fått se dessa tatueringar, för i mitt huvud är de fantastiska. Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka hur jobbigt det måste vara att inte kunna gömma sitt ursprung, eller få det kategoriserat. Att alla bara genom att titta på de streck som smyckar din kropp vet att även om du är kvinna nu har det inte alltid varit så. Eller bara en sån simpel sak som vilket släkte du är född i. Genom att ha det synligt på kroppen kommer du alltid förknippas med det, och det blir omöjligt att träffa  nya personer utan förutfattade meningar. Även om Aris värld verkar vara mer öppen för alla slags könsidentiteter går det inte att komma ifrån att tatueringarna även bidrar till glåpord och förtryck.

Jag känner att även om Jakobsson Lund fick med många sidohistorier i den här boken, så blev det aldrig rörigt. Handligen om boken är egentligen rätt så vag och jag visste inte riktigt vad jag hade att vänta mig. Det var många gånger jag trodde att jag hade ett grepp om vad det skulle handla om, bara för att några sidor längre fram dras med på en helt annan resa. Men det gjorde ingenting för det kändes aldrig som om vändningarna blev för tvära. Och jag fullkomligt älskade att läsa om alla spännande karaktärer som bor på Equilibrium.

Det sämsta med den här boken tycker jag faktiskt är att den tog slut. Även om jag kände mig tillfreds när jag läst klart så är jag ledsen över att inte längre få ta del av karaktärernas värld. Jag vill ha mer av Ari och hens vänner, för jag är övertygad om att deras äventyr inte är slut.

Betyg på Goodreads: 4 av 5 stjärnor