Vattnet drar av Madeleine Bäck

Av någon anledning upplever jag skräckfantasy och dystopiska böcker som utspelar sig i den verkliga världen som mycket hemskare. Ännu värre blir det när de utspelas i Sverige där miljön är väldigt välbekant för mig. Ytterligare värre blir det när det, som i Vattnet drar, utspelar sig i små samhällen som jag känner till på riktigt.

Vattnet drar är Madeleine Bäcks debutroman och första delen i en trilogi. Viktor och hans vänner bor i det lilla samhället Hofors. De har än så länge mest ägnat sig åt småkriminella saker som lagning och stölder. Men när boken börjar är just i färd med att bryta sig in i Ovansjö kyrka för att stjäla en värdefull madonnafigur. Under inbrottet hittar Viktor en sten i kyrkan som han känner en underlig dragning till. Han måste ha den! Snart märker han att stenen väcker underliga känslor om makt och begär hos honom. Samtidigt som den väcker krafter till liv som påverkar andra personer. Beata och Celia träffar en kille vid en badplats. Killen följer med Celia hem och snart beter hon sig väldigt annorlunda och Beata vet inte vad hon ska tro. På samma badplats hittar man bara dagen efter en död kvinna. Krister har alltid haft bra hand med djur, men på sistone har djuren börjat bete sig väldigt märkligt omkring honom. Fåglarna samlar sig omkring honom, han känner sig mer och mer underlig och har konstiga mardrömmar.

Som jag sa tidigare så känner jag till många av de ställen som finns med i boken. Jag har till exempel läst kurser på Västerbergs folkhögskola i Storvik och även varit lite i centrum där samt åkt igenom Hofors rätt många gånger. Det gör att jag upplever den här boken som extra obehaglig. För den är obehaglig. Jag kände faktiskt en olustkänsla genom större delar av den. Dels på grund av den mystiska och övernaturliga elementen. Men även från de vardagliga beskrivningarna av karaktärernas liv. Som jag tolkar det finns det en sorts hopplöshet över många av karktärernas liv och det får det att krypa i mig av obehag.

Men även om jag tycker den är obehaglig och jag fick lov att lägga ifrån mig boken för att ta pauser ibland så tycker jag att den är sjukt bra. Det är så genialiskt att lägga det onaturliga i det välbekanta. Det onaturliga i det här fallet är också starkt förknippat med naturen och dess element vilket gör det väldigt trovärdigt. Väsen som kommer från åar och myrar är ju faktiskt mycket mer lätt att tro på än utomjordingar eller vampyrer till exempel.

Det händer en hel del saker i den här boken samtidigt som det märks att det är en första bok där allting byggs upp. Det är fortfarande så många obesvarade frågor. Egentligen har historien bara börjat och jag ser verkligen fram emot fortsättningarna. Läste att del två kommer 2017 och ska heta Jorden vaknar. Hoppas även på att de kommer fortsätta med liknande omslag, för det här är ju helt fantastiskt..