Efter att maniskt ha hållit mig på avstånd från spoilers sen den här boken kom ut var det äntligen dags att läsa den idag. Jag var ledig och hade därmed tid att ägna 3 timmar åt intensiv läsning av boken. En positiv sak med att den är skriven i manusformat - den är lättläst.
Jag hade ingen aning om vad boken skulle handla om när jag började läsa. Den enda jag lyckats snappa upp var att första scenen tog vid i samma scen som epilogen i sista boken. Och att berättelsen skulle kretsa mest kring Albus Potter, Harrys och Ginnys andra barn. Jag gillade att inte veta mer om den, och tänker således inte berätta mer om historien. Själva grunderna för både världen och karaktärerna utgår jag från att den som läser redan har koll på. För inte läser man väl den här innan man läst de sju "riktiga" böckerna?
Vad tyckte jag då? Det beror faktiskt på från vilket håll man väljer att se det. Om jag ska se det som en fortsättning på Harry Potter-serien så tycker jag att den var extremt onödig och faktiskt förstör det hela lite grann. Men ser jag det däremot som en fan fiction om vad som hände sedan så tycker jag att den var väldigt bra. Jag har nämligen inte dragit mig från att läsa alla möjligt sorters HP-berättelser skrivna av fans. (Många otroligt dåliga och ett fåtal bra.) Jag gillar faktiskt tanken på att fortsätta skriva berättelser från en redan existerande värld. Det är lite som att leka med en färdig värld med färdiga figurer och bara hitta på nya scener.
Men får att återgå till Harry Potter and the Cursed Child. Jag hade inga problem med formatet. Det blev som sagt lättläst och det gick bra att hänga med. Även om jag självklart kan sakna lite mer utförliga beskrivningar. Det blir rätt så hoppigt på det här viset. Och vad gäller berättelsen så tyckte jag att den mestadels var briljant! Den har lite fyndiga "twist and turns". Vi får ett kärt återseende med många av karaktärerna. Den har ett bra driv och blir faktiskt aldrig tråkig. Sen finns det vissa delar som jag känner var lite väl onödiga i slutet. Suckade lite åt att historien gick i precis den riktningen som jag tänkte att den borde göra. Men överlag är jag glad åt att ha läst den här boken. Kan också tänka mig att den hade varit otroligt häftig att se på scen. Även om jag verkligen inte förstår hur de lyckas få ihop en del av scenerna på ett bra sätt. Någon som sett den på scen förresten? Hur var den då?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar